Psalms 44
1 To him that excelleth. A Psalme to give instruction, committed to the sonnes of Korah. We haue heard with our eares, O God: our fathers haue tolde vs the workes, that thou hast done in their dayes, in the olde time:
För sångmästaren; av Koras söner; en sång.
2 Howe thou hast driuen out the heathen with thine hand, and planted them: how thou hast destroyed the people, and caused them to grow.
Gud, med våra öron hava vi hört, våra fäder hava förtäljt därom för oss: om den gärning du gjorde i deras dagar, i forntidens dagar.
3 For they inherited not the lande by their owne sworde, neither did their owne arme saue them: but thy right hand, and thine arme and the light of thy countenance, because thou didest fauour them.
Det var du som med din hand utrotade hedningarna, men planterade dem; du fördärvade andra folk, men dem lät du utbreda sig.
4 Thou art my King, O God: send helpe vnto Iaakob.
Ty icke med sitt svärd intogo de landet, och deras egen arm gav dem icke seger, utan din högra hand och din arm och ditt ansiktes ljus, ty du hade behag till dem.
5 Through thee haue we thrust backe our aduersaries: by thy Name haue we troden downe them that rose vp against vs.
Du, densamme, är min konung, o Gud; så tillsäg nu Jakob seger.
6 For I do not trust in my bowe, neither can my sworde saue me.
Med din hjälp kunna vi stöta ned våra ovänner och i ditt namn förtrampa våra motståndare.
7 But thou hast saued vs from our aduersaries, and hast put them to confusion that hate vs.
Ty icke på min båge förlitar jag mig, och mitt svärd kan icke giva mig seger;
8 Therefore will wee praise God continually, and will confesse thy Name for euer. (Selah)
nej, du giver oss seger över våra ovänner, och dem som hata oss låter du komma på skam.
9 But now thou art farre off, and puttest vs to confusion, and goest not forth with our armies.
Gud lova vi alltid, och ditt namn prisa vi evinnerligen. (Sela)
10 Thou makest vs to turne backe from the aduersary, and they, which hate vs, spoile for theselues.
Och dock har du nu förkastat oss och låtit oss varda till blygd, och du drager icke ut med våra härar.
11 Thou giuest vs as sheepe to bee eaten, and doest scatter vs among the nations.
Du låter oss vika tillbaka för ovånnen, och de som hata oss taga sig byte.
12 Thou sellest thy people without gaine, and doest not increase their price.
Du låter oss bliva uppätna såsom får, och bland hedningarna han du förstrött oss.
13 Thou makest vs a reproche to our neighbours, a iest and a laughing stocke to them that are round about vs.
Du säljer ditt folk för ett ringa pris, stor är icke den vinst du har gjort därpå.
14 Thou makest vs a prouerbe among the nations, and a nodding of the head among the people.
Du låter oss bliva till smälek för våra grannar, till spott och hån för dem som bo omkring oss.
15 My confusion is dayly before me, and the shame of my face hath couered me,
Du gör oss till ett ordspråk bland hedningarna, du låter folken skaka huvudet åt oss.
16 For the voyce of the slaunderer and rebuker, for the enemie and auenger.
Hela dagen är min smälek inför mig, och blygsel höljer mitt ansikte,
17 All this is come vpon vs, yet doe wee not forget thee, neither deale wee falsly concerning thy couenant.
när jag hör smädarens och lastarens tal, när jag ser fienden och den hämndgirige.
18 Our heart is not turned backe: neither our steps gone out of thy paths,
Allt detta har kommit över oss, och vi hava dock icke förgätit dig, ej heller svikit ditt förbund.
19 Albeit thou hast smitten vs downe into the place of dragons, and couered vs with the shadow of death.
Våra hjärtan avföllo icke, och våra steg veko ej av ifrån din väg,
20 If wee haue forgotten the Name of our God, and holden vp our hands to a strange god,
så att du därför har krossat oss i schakalers land och övertäckt oss med dödsskugga.
21 Shall not God searche this out? for hee knoweth the secrets of the heart.
Om vi hade förgätit vår Guds namn och uträckt våra händer till en främmande gud,
22 Surely for thy sake are we slaine continually, and are counted as sheepe for the slaughter.
månne icke Gud skulle hava utrannsakat det, han som känner hjärtats lönnligheter?
23 Vp, why sleepest thou, O Lord? awake, be not farre off for euer.
Nej, för din skull varda vi dödade hela dagen och bliva aktade såsom slaktfår.
24 Wherefore hidest thou thy face? and forgettest our miserie and our affliction?
Vakna upp; varför sover du, Herre? Vakna, förkasta oss icke för alltid.
25 For our soule is beaten downe vnto the dust: our belly cleaueth vnto the ground.
Varför döljer du ditt ansikte och förgäter vårt lidande och trångmål?
26 Rise vp for our succour, and redeeme vs for thy mercies sake.
Se, vår själ är nedböjd i stoftet, vår kropp ligger nedtryckt till jorden. Stå upp till vår hjälp, och förlossa oss för din nåds skull.
