Psalms 44
1 To him that excelleth. A Psalme to give instruction, committed to the sonnes of Korah. We haue heard with our eares, O God: our fathers haue tolde vs the workes, that thou hast done in their dayes, in the olde time:
En undervisning Korah barnas, till att föresjunga. Gud, vi hafve med våra öron hört, våre fäder hafva det förtäljt oss, hvad du i deras dagar gjort hafver fordom.
2 Howe thou hast driuen out the heathen with thine hand, and planted them: how thou hast destroyed the people, and caused them to grow.
Du hafver med dine hand fördrifvit Hedningarna; men dem hafver du insatt. Du hafver förderfvat folken; men dem hafver du utvidgat.
3 For they inherited not the lande by their owne sworde, neither did their owne arme saue them: but thy right hand, and thine arme and the light of thy countenance, because thou didest fauour them.
Ty de hafva icke intagit landet genom sitt svärd, och deras arm halp dem intet; utan din högra hand, din arm och ditt ansigtes ljus; ty du hade ett behag till dem.
4 Thou art my King, O God: send helpe vnto Iaakob.
Gud, du äst den samme min Konung, som Jacob hjelp tillsäger.
5 Through thee haue we thrust backe our aduersaries: by thy Name haue we troden downe them that rose vp against vs.
Igenom dig skole vi nederslå våra fiendar. I ditt Namn vilje vi undertrampa dem som sig emot oss sätta.
6 For I do not trust in my bowe, neither can my sworde saue me.
Ty Jag förlåter mig icke uppå min båga, och mitt svärd kan intet hjelpa mig;
7 But thou hast saued vs from our aduersaries, and hast put them to confusion that hate vs.
Utan du hjelper oss ifrå våra fiendar, och gör dem till skam, som hata oss.
8 Therefore will wee praise God continually, and will confesse thy Name for euer. (Selah)
Vi vilje dagliga berömma oss af Gudi, och tacka dino Namne evinnerliga. (Sela)
9 But now thou art farre off, and puttest vs to confusion, and goest not forth with our armies.
Hvi bortdrifver du då nu oss, och låter oss till skam varda; och drager icke ut i vårom här?
10 Thou makest vs to turne backe from the aduersary, and they, which hate vs, spoile for theselues.
Du låter oss fly för våra fiendar, att de, som oss hata, skola beröfva oss.
11 Thou giuest vs as sheepe to bee eaten, and doest scatter vs among the nations.
Du låter uppäta oss såsom får, och förströr oss ibland Hedningarna.
12 Thou sellest thy people without gaine, and doest not increase their price.
Du säljer ditt folk förgäfves, och tager der intet före.
13 Thou makest vs a reproche to our neighbours, a iest and a laughing stocke to them that are round about vs.
Du gör oss till smälek vårom grannom; till spott och hån dem som omkring oss äro.
14 Thou makest vs a prouerbe among the nations, and a nodding of the head among the people.
Du gör oss till ett ordspråk ibland Hedningarna, och att folken rista hufvudet öfver oss.
15 My confusion is dayly before me, and the shame of my face hath couered me,
Dagliga är min smälek för mig, och mitt ansigte är fullt med skam;
16 For the voyce of the slaunderer and rebuker, for the enemie and auenger.
Att jag måste de försmädare och lastare höra, och fienderna och de hämndgiruga se.
17 All this is come vpon vs, yet doe wee not forget thee, neither deale wee falsly concerning thy couenant.
Allt detta är öfver oss kommet, och vi hafve dock intet förgätit dig, eller otroliga i ditt förbund handlat.
18 Our heart is not turned backe: neither our steps gone out of thy paths,
Vårt hjerta är icke affallet, eller vår gång viken ifrå din väg;
19 Albeit thou hast smitten vs downe into the place of dragons, and couered vs with the shadow of death.
Att du så sönderslår oss ibland drakar, och öfvertäcker oss med mörker.
20 If wee haue forgotten the Name of our God, and holden vp our hands to a strange god,
Om vi vår Guds Namn förgätit hade, och våra händer upplyft till en främmande Gud;
21 Shall not God searche this out? for hee knoweth the secrets of the heart.
Det kunde Gud väl finna. Nu känner han ju vår hjertans grund.
22 Surely for thy sake are we slaine continually, and are counted as sheepe for the slaughter.
Ty vi varde ju dagliga för dina skull dräpne, och äro räknade såsom slagtefår.
23 Vp, why sleepest thou, O Lord? awake, be not farre off for euer.
Uppväck dig, Herre; hvi sofver du? Vaka upp, och bortdrif oss icke med allo.
24 Wherefore hidest thou thy face? and forgettest our miserie and our affliction?
Hvi fördöljer du ditt ansigte; och förgäter vårt elände och tvång?
25 For our soule is beaten downe vnto the dust: our belly cleaueth vnto the ground.
Ty vår själ är nederböjd till jordena; vår buk låder vid jordena.
26 Rise vp for our succour, and redeeme vs for thy mercies sake.
Statt upp, hjelp oss, och förlös oss, för dina godhets skull.
