Psalms 31
1 To him that excelleth. A Psalme of David. In thee, O Lord, haue I put my trust: let mee neuer be confounded: deliuer me in thy righteousnesse.
För sångmästaren; en psalm av David. Till dig, HERRE, tager jag min tillflykt; låt mig aldrig komma på skam, befria mig genom din rättfärdighet.
2 Bowe downe thine eare to me: make haste to deliuer mee: be vnto me a stronge rocke, and an house of defence to saue me.
Böj ditt öra till mig, rädda mig snarligen; var mig en fast klippa, en bort till min frälsning.
3 For thou art my rocke and my fortresse: therefore for thy Names sake direct mee and guide me.
Ty du är mitt bergfäste och min bort, och du skall, för ditt namns skull, leda och föra mig.
4 Drawe mee out of the nette, that they haue layde priuilie for mee: for thou art my strength.
Du skall draga mig ur det nät som de lade ut för mig; ty du är mitt värn.
5 Into thine hand I commend my spirit: for thou hast redeemed me, O Lord God of trueth.
I din hand befaller jag min ande; du förlossar mig, HERRE, du trofaste Gud.
6 I haue hated them that giue them selues to deceitfull vanities: for I trust in the Lord.
Jag hatar dem som hålla sig till fåfängliga avgudar, men jag förtröstar på HERREN.
7 I wil be glad and reioyce in thy mercie: for thou hast seene my trouble: thou hast knowen my soule in aduersities,
Jag vill fröjda mig och vara glad över din nåd, att du ser till mitt lidande, att du låter dig vårda om min själ i nöden
8 And thou hast not shut me vp in the hand of the enemie, but hast set my feete at large.
och icke överlämnar mig i fiendens hand, utan ställer mina fötter på rymlig plats.
9 Haue mercie vpon mee, O Lord: for I am in trouble: mine eye, my soule and my bellie are consumed with griefe.
Var mig nådig, HERRE, ty jag är i nöd; av sorg är mitt öga förmörkat, ja, min själ såväl som min kropp.
10 For my life is wasted with heauinesse, and my yeeres with mourning: my strength faileth for my paine, and my bones are consumed.
Ty mitt liv har försvunnit i bedrövelse och mina år i suckan; min kraft är bruten genom min missgärning, och benen i min kropp äro maktlösa.
11 I was a reproch among all mine enemies, but specially among my neighbours: and a feare to mine acquaintance, who seeing me in the streete, fled from me.
För alla mina ovänners skull har jag blivit till smälek, ja, till stor smälek för mina grannar och till skräck för mina förtrogna; de som se mig på gatan fly undan för mig.
12 I am forgotten, as a dead man out of minde: I am like a broken vessell.
Jag är bortglömd ur hjärtat, såsom vore jag död; jag har blivit såsom ett sönderslaget kärl.
13 For I haue heard the rayling of great men: feare was on euery side, while they conspired together against mee, and consulted to take my life.
Ty jag hör mig förtalas av många; skräck från alla sidor! De rådslå med varandra mot mig och stämpla för att taga mitt liv.
14 But I trusted in thee, O Lord: I said, Thou art my God.
Men jag förtröstar på dig, HERRE; jag säger: »Du är min Gud.»
15 My times are in thine hande: deliuer mee from the hande of mine enemies, and from them that persecute me.
Min tid står i dina händer; rädda mig från mina fienders hand och mina förföljare.
16 Make thy face to shine vpon thy seruant, and saue me through thy mercie.
Låt ditt ansikte lysa över din tjänare; fräls mig genom din nåd.
17 Let me not be confounded, O Lord: for I haue called vpon thee: let the wicked bee put to confusion, and to silence in the graue. (Sheol h7585)
HERRE, låt mig icke komma på skam, ty jag åkallar dig; låt de ogudaktiga komma på skam och varda tystade i dödsriket. (Sheol h7585)
18 Let the lying lips be made dumme, which cruelly, proudly and spitefully speake against the righteous.
Må lögnaktiga läppar förstummas, de som tala vad fräckt är mot den rättfärdige, med högmod och förakt.
19 Howe great is thy goodnesse, which thou hast layde vp for them, that feare thee! and done to them, that trust in thee, euen before the sonnes of men!
Huru stor är icke din godhet, den du förvarar åt dem som frukta dig, och den du bevisar inför människors barn mot dem som taga sin tillflykt till dig!
20 Thou doest hide them priuily in thy presence from the pride of men: thou keepest them secretly in thy Tabernacle from the strife of tongues.
Du beskärmar dem i ditt ansiktes beskärm mot människors sammangaddning; du döljer dem i din hydda mot tungors angrepp.
21 Blessed be the Lord: for hee hath shewed his marueilous kindenesse toward me in a strong citie.
Lovad vare HERREN, ty han har bevisat mig sin underbara nåd genom att beskära mig en fast stad!
22 Though I said in mine haste, I am cast out of thy sight, yet thou heardest the voyce of my prayer, when I cryed vnto thee.
Ty väl sade jag i min ångest: »Jag är bortdriven från dina ögon.» Likväl hörde du mina böners ljud, när jag ropade till dig.
23 Loue ye the Lord all his Saintes: for the Lord preserueth the faithfull, and rewardeth abundantly the proud doer.
Älsken HERREN, alla I hans fromme. HERREN bevarar de trogna, men han vedergäller i fullt mått den som över högmod.
24 All ye that trust in the Lord, be strong, and he shall establish your heart.
Varen frimodiga och oförfärade i edra hjärtan, alla I som sätten edert hopp till HERREN.
