Psalms 3
1 A Psalme of Dauid, when he fled from his sonne Absalom. Lord, howe are mine aduersaries increased? howe many rise against me?
En psalm av David, när han flydde för sin son Absalom.
2 Many say to my soule, There is no helpe for him in God. (Selah)
HERRE, huru många äro icke mina ovänner! Ja, många resa sig upp mot mig.
3 But thou Lord art a buckler for me: my glory, and the lifter vp of mine head.
Många säga om mig: »Det finnes ingen frälsning för honom hos Gud.»
4 I did call vnto the Lord with my voyce, and he heard me out of his holy mountaine. (Selah)
Men du, HERRE, är en sköld för mig; du är min ära och den som upplyfter mitt huvud.
5 I layed me downe and slept, and rose vp againe: for the Lord susteined me.
Jag höjer min röst och ropar till HERREN, och han svarar mig från sitt heliga berg. (Sela)
6 I will not be afrayde for ten thousand of the people, that should beset me round about.
Jag lade mig och somnade in; jag har åter vaknat upp, ty HERREN uppehåller mig.
7 O Lord, arise: helpe me, my God: for thou hast smitten all mine enemies vpon the cheeke bone: thou hast broken the teeth of the wicked.
Jag fruktar icke för skaror av många tusen, som lägra sig mot mig runt omkring.
8 Saluation belongeth vnto the Lord, and thy blessing is vpon thy people. (Selah)
Stå upp, HERRE, fräls mig, min Gud; ty du slår alla mina fiender på kinden, du krossar de ogudaktigas tänder. Hos HERREN är frälsningen; över ditt folk komme din välsignelse. (Sela)
