Proverbs 26
1 As the snowe in the sommer, and as the raine in the haruest are not meete, so is honour vnseemely for a foole.
Såsom snö icke hör till sommaren och regn icke till skördetiden, så höves det ej heller att dåren får ära.
2 As the sparowe by flying, and the swallow by flying escape, so the curse that is causeles, shall not come.
Såsom sparven far sin kos, och såsom svalan flyger bort, så far en oförtjänt förbannelse förbi.
3 Vnto the horse belongeth a whip, to the asse a bridle, and a rod to the fooles backe.
Piskan för hästen, betslet för åsnan och riset för dårarnas rygg!
4 Answer not a foole according to his foolishnes, least thou also be like him.
Svara icke dåren efter hans oförnuft, så att du icke själv bliver honom lik.
5 Answere a foole according to his foolishnes, least he be wise in his owne conceite.
Svara dåren efter hans oförnuft, för att han icke må tycka sig vara vis.
6 He that sendeth a message by the hand of a foole, is as he that cutteth off the feete, and drinketh iniquitie.
Den som sänder bud med en dåre, han hugger själv av sig fötterna, och får olycka till dryck.
7 As they that lift vp the legs of the lame, so is a parable in a fooles mouth.
Lika den lames ben, som hänga kraftlösa ned, äro ordspråk i dårars mun.
8 As the closing vp of a precious stone in an heape of stones, so is he that giueth glory to a foole.
Såsom att binda slungstenen fast vid slungan, så är det att giva ära åt en dåre.
9 As a thorne standing vp in the hand of a drunkard, so is a parable in the mouth of fooles.
Såsom när en törntagg kommer i en drucken mans hand, så är det med ordspråk i dårars mun.
10 The excellent that formed all things, both rewardeth the foole and rewardeth the transgressers.
En mästare gör själv allt, men dåren lejer, och lejer vem som kommer.
11 As a dog turneth againe to his owne vomit, so a foole turneth to his foolishnes.
Lik en hund som vänder åter till i sina spyor dåre som på nytt begynner sitt oförnuft.
12 Seest thou a man wise in his owne conceite? more hope is of a foole then of him.
Ser du en man som tycker sig själv vara vis, det är mer hopp om en dåre än om honom.
13 The slouthfull man sayth, A lyon is in the way: a lyon is in the streetes.
Den late säger: "Ett vilddjur är på vägen, ja, ett lejon är på gatorna.
14 As the doore turneth vpon his hinges, so doeth the slouthfull man vpon his bed.
Dörren vänder sig på sitt gångjärn, och den late vänder sig i sin säng.
15 The slouthfull hideth his hand in his bosome, and it grieueth him to put it againe to his mouth.
Den late sticker sin hand i fatet, men finner det mödosamt att föra den åter till munnen.
16 The sluggard is wiser in his owne conceite, then seuen men that can render a reason.
Den late tycker sig vara vis, mer än sju som giva förståndiga svar.
17 He that passeth by and medleth with the strife that belongeth not vnto him, is as one that taketh a dog by the eares.
Lik en som griper en hund i öronen är den som förivrar sig vid andras kiv, där han går fram.
18 As he that faineth himselfe mad, casteth fire brands, arrowes, and mortall things,
Lik en rasande, som slungar ut brandpilar och skjuter och dödar,
19 So dealeth the deceitfull man with his friend and sayth, Am not I in sport?
är en man som bedrager sin nästa och sedan säger: "Jag gjorde det ju på skämt."
20 Without wood the fire is quenched, and without a talebearer strife ceaseth.
När veden tager slut, slocknar elden. och när örontasslaren är borta, stillas trätan.
21 As ye cole maketh burning coles, and wood a fire, so the contentious man is apt to kindle strife.
Såsom glöd kommer av kol, och eld av ved, så upptändes kiv av en trätgirig man.
22 The wordes of a tale bearer are as flatterings, and they goe downe into the bowels of the belly.
Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar och tränga ned till hjärtats innandömen.
23 As siluer drosse ouerlayde vpon a potsheard, so are burning lips, and an euill heart.
Såsom silverglasering på ett söndrigt lerkärl äro kärleksglödande läppar, där hjärtat är ondskefullt.
24 He that hateth, will counterfaite with his lips, but in his heart he layeth vp deceite.
En fiende förställer sig i sitt tal, men i sitt hjärta bär han på svek.
25 Though he speake fauourably, beleeue him not: for there are seuen abominations in his heart.
Om han gör sin röst ljuvlig, så tro honom dock icke, ty sjufaldig styggelse är i hans hjärta.
26 Hatred may be couered by deceite: but the malice thereof shall be discouered in the congregation.
Hatet brukar list att fördölja sig med, men den hatfulles ondska varder dock uppenbar i församlingen.
27 He that diggeth a pit shall fall therein, and he that rolleth a stone, it shall returne vnto him.
Den som gräver en grop, han faller själv däri, och den som vältrar upp en sten, på honom rullar den tillbaka.
28 A false tongue hateth the afflicted, and a flattering mouth causeth ruine.
En lögnaktig tunga hatar dem hon har krossat, och en hal mun kommer fall åstad.
