< Proverbs 19 >
1 Better is the poore that walketh in his vprightnes, then he that abuseth his lips, and is a foole.
Bättre är en fattig man som vandrar i ostrafflighet än en man som har vrånga läppar och därtill är en dåre.
2 For without knowledge the minde is not good, and he that hasteth with his feete, sinneth.
Ett obetänksamt sinne, redan det är illa; och den som är snar på foten, han stiger miste.
3 The foolishnesse of a man peruerteth his way, and his heart freateth against the Lord.
En människas eget oförnuft kommer henne på fall, och dock är det på HERREN som hennes hjärta vredgas
4 Riches gather many friends: but the poore is separated from his neighbour.
Gods skaffar många vänner, men den arme bliver övergiven av sin vän.
5 A false witnes shall not be vnpunished: and he that speaketh lyes, shall not escape.
Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han kommer icke undan.
6 Many reuerence the face of the prince, and euery man is friend to him that giueth giftes.
Många söka en furstes ynnest, och alla äro vänner till den givmilde.
7 All the brethren of the poore doe hate him: howe much more will his friends depart farre from him? though hee be instant with wordes, yet they will not.
Den fattige är hatad av alla sina fränder, ännu längre draga sig hans vänner bort ifrån honom; han far efter löften som äro ett intet.
8 He that possesseth vnderstanding, loueth his owne soule, and keepeth wisdome to finde goodnesse.
Den som förvärvar förstånd har sitt liv kärt; den som tager vara på insikt, han finner lycka
9 A false witnes shall not be vnpunished: and he that speaketh lyes, shall perish.
Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han skall förgås.
10 Pleasure is not comely for a foole, much lesse for a seruant to haue rule ouer princes.
Det höves icke dåren att hava goda dagar, mycket mindre en träl att råda över furstar.
11 The discretion of man deferreth his anger: and his glory is to passe by an offence.
Förstånd gör en människa tålmodig, och det är hennes ära att tillgiva vad någon har brutit.
12 The Kings wrath is like the roaring of a lyon: but his fauour is like the dewe vpon ye grasse.
En konungs vrede är såsom ett ungt lejons rytande, hans nåd är såsom dagg på gräset.
13 A foolish sonne is the calamitie of his father, and the contentions of a wife are like a continuall dropping.
En dåraktig son är sin faders fördärv, och en kvinnas trätor äro ett oavlåtligt takdropp.
14 House and riches are the inheritance of the fathers: but a prudent wife commeth of the Lord.
Gård och gods får man i arv från sina fäder, men en förståndig hustru är en gåva från HERREN.
15 Slouthfulnes causeth to fall asleepe, and a deceitfull person shall be affamished.
Lättja försänker i dåsighet, och den håglöse får lida hunger.
16 He that keepeth the commandement, keepeth his owne soule: but hee that despiseth his wayes, shall dye.
Den som håller budet får behålla sitt liv; den som ej aktar på sin vandel han varder dödad.
17 He that hath mercy vpon the poore, lendeth vnto the Lord: and the Lord will recompense him that which he hath giuen.
Den som förbarmar sig över den arme, han lånar åt HERREN och får vedergällning av honom för vad gott han har gjort.
18 Chasten thy sonne while there is hope, and let not thy soule spare for his murmuring.
Tukta din son, medan något hopp är, och åtrå icke att vålla hans död.
19 A man of much anger shall suffer punishment: and though thou deliuer him, yet wil his anger come againe.
Den som förgår sig i vrede, han må plikta därför, ty om du vill ställa till rätta, så gör du det allenast värre.
20 Heare counsell and receiue instruction, that thou mayest be wise in thy latter ende.
Hör råd och tag emot tuktan, på det att du för framtiden må bliva vis.
21 Many deuises are in a mans heart: but the counsell of the Lord shall stand.
Många planer har en man i sitt hjärta, men HERRENS råd, det bliver beståndande.
22 That that is to be desired of a man, is his goodnes, and a poore man is better then a lyer.
Efter en människas goda vilja räknas hennes barmhärtighet, och en fattig man är bättre än en som ljuger.
23 The feare of the Lord leadeth to life: and he that is filled therewith, shall continue, and shall not be visited with euill.
HERRENS fruktan för till liv; så får man vila mätt och hemsökes icke av något ont.
24 The slouthfull hideth his hand in his bosome, and wil not put it to his mouth againe.
Den late sticker sin hand i fatet, men gitter icke föra den åter till munnen.
25 Smite a scorner, and the foolish wil beware: and reproue the prudent, and he wil vnderstand knowledge.
Slår man bespottaren, så bliver den fåkunnige klok; och tillrättavisar man den förståndige, så vinner han kunskap.
26 He that destroyeth his father, or chaseth away his mother, is a lewde and shamefull childe.
Den som övar våld mot sin fader eller driver bort sin moder, han är en vanartig och skändlig son.
27 My sonne, heare no more the instruction, that causeth to erre from ye words of knowledge.
Min son, om du icke vill höra tuktan, så far du vilse från de ord som giva kunskap.
28 A wicked witnes mocketh at iudgement, and the mouth of ye wicked swalloweth vp iniquitie.
Ett ont vittne bespottar vad rätt är, och de ogudaktigas mun är glupsk efter orätt.
29 But iudgements are prepared for the scorners, and stripes for the backe of the fooles.
Straffdomar ligga redo för bespottarna och slag för dårarnas rygg.