< Proverbs 15 >

1 A soft answere putteth away wrath: but grieuous wordes stirre vp anger.
Ett mjukt svar stillar vrede, men ett hårt ord kommer harm åstad.
2 The tongue of the wise vseth knowledge aright: but the mouth of fooles babbleth out foolishnesse.
De visas tunga meddelar god kunskap, men dårars mun flödar över av oförnuft.
3 The eyes of the Lord in euery place beholde the euill and the good.
HERRENS ögon äro överallt; de giva akt på både onda och goda.
4 A wholesome tongue is as a tree of life: but the frowardnes therof is the breaking of ye minde.
En saktmodig tunga är ett livets träd, men en vrång tunga giver hjärtesår.
5 A foole despiseth his fathers instruction: but he that regardeth correction, is prudent.
Den oförnuftige föraktar sin faders tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han varder klok.
6 The house of the righteous hath much treasure: but in the reuenues of the wicked is trouble.
Den rättfärdiges hus gömmer stor rikedom, men i de ogudaktigas vinning är olycka.
7 The lippes of the wise doe spread abroade knowledge: but ye heart of the foolish doth not so.
De visas läppar strö ut kunskap, men dårars hjärtan äro icke såsom sig bör.
8 The sacrifice of the wicked is abomination to the Lord: but the prayer of the righteous is acceptable vnto him.
De ogudaktigas offer är en styggelse för HERREN, men de redligas bön behagar honom väl.
9 The way of the wicked is an abomination vnto the Lord: but he loueth him that followeth righteousnes.
En styggelse för HERREN är den ogudaktiges väg, men den som far efter rättfärdighet, honom älskar han.
10 Instruction is euill to him that forsaketh the way, and he that hateth correction, shall die.
Svår tuktan drabbar den som övergiver vägen; den som hatar tillrättavisning, han måste dö.
11 Hell and destruction are before the Lord: how much more the hearts of the sonnes of men? (Sheol h7585)
Dödsriket och avgrunden ligga uppenbara inför HERREN; huru mycket mer då människornas hjärtan! (Sheol h7585)
12 A scorner loueth not him that rebuketh him, neither will he goe vnto the wise.
Bespottaren finner ej behag i tillrättavisning; till dem som äro visa går han icke.
13 A ioyfull heart maketh a chearefull countenance: but by the sorow of the heart the minde is heauie.
Ett glatt hjärta gör ansiktet ljust, men vid hjärtesorg är modet brutet.
14 The heart of him that hath vnderstanding, seeketh knowledge: but the mouth of the foole is fedde with foolishnes.
Den förståndiges hjärta söker kunskap, men dårars mun far med oförnuft.
15 All the dayes of the afflicted are euill: but a good conscience is a continuall feast.
Den betryckte har aldrig en glad dag, men ett gott mod är ett ständigt gästabud.
16 Better is a litle with the feare of the Lord, then great treasure, and trouble therewith.
Bättre är något litet med HERRENS fruktan än en stor skatt med oro.
17 Better is a dinner of greene herbes where loue is, then a stalled oxe and hatred therewith.
Bättre är ett fat kål med kärlek än en gödd oxe med hat.
18 An angrie man stirreth vp strife: but hee that is slowe to wrath, appeaseth strife.
En snarsticken man uppväcker träta, men en tålmodig man stillar kiv.
19 The way of a slouthfull man is as an hedge of thornes: but the way of the righteous is plaine.
Den lates stig är såsom spärrad av törne, men de redliga hava en banad stig.
20 A wise sonne reioyceth the father: but a foolish man despiseth his mother.
En vis son gör sin fader glädje, och en dåraktig människa är den som föraktar sin moder.
21 Foolishnes is ioy to him that is destitute of vnderstanding: but a man of vnderstanding walketh vprightly.
I oförnuft har den vettlöse sin glädje, men en förståndig man går sin väg rätt fram.
22 Without cousel thoughts come to nought: but in the multitude of counsellers there is stedfastnesse.
Där rådplägning fattas varda planerna om intet, men beståndande bliva de, där de rådvisa äro många.
23 A ioy commeth to a man by the answere of his mouth: and how good is a word in due season?
En man gläder sig, när hans mun kan giva svar; ja, ett ord i sinom tid, det är gott.
24 The way of life is on high to the prudent, to auoyde from hell beneath. (Sheol h7585)
Den förståndige vandrar livets väg uppåt, Då att han undviker dödsriket därnere. (Sheol h7585)
25 The Lord will destroye the house of the proude men: but hee will stablish the borders of the widowe.
Den högmodiges hus rycker HERREN bort, men änkans råmärke låter han stå fast.
26 The thoughts of ye wicked are abomination to the Lord: but the pure haue pleasant wordes.
För HERREN äro ondskans anslag en styggelse, men milda ord rena.
27 He that is greedie of gaine, troubleth his owne house: but he that hateth giftes, shall liue.
Den som söker orätt vinning drager olycka över sitt hus, men den som hatar mutor, han får leva.
28 The heart of the righteous studieth to answere: but the wicked mans mouth babbleth euil thinges.
Den rättfärdiges hjärta betänker vad svaras bör, men de ogudaktigas mun flödar över av onda ord.
29 The Lord is farre off from the wicked: but he heareth the prayer of the righteous.
HERREN är fjärran ifrån de ogudaktiga, men de rättfärdigas bön hör han.
30 The light of the eyes reioyceth the heart, and a good name maketh the bones fat.
En mild blick gör hjärtat glatt, ett gott budskap giver märg åt benen.
31 The eare that hearkeneth to the correction of life, shall lodge among the wise.
Den vilkens öra hör på hälsosam tillrättavisning, han skall få dväljas i de vises krets.
32 Hee that refuseth instruction, despiseth his owne soule: but he that obeyeth correction, getteth vnderstanding.
Den som ej vill veta av tuktan frågar icke efter sitt liv, men den som hör på tillrättavisning, han förvärvar förstånd.
33 The feare of the Lord is the instruction of wisdome: and before honour, goeth humilitie.
HERRENS fruktan är en tuktan till vishet, och ödmjukhet går före ära.

< Proverbs 15 >