John 13
1 Nowe before the feast of the Passeouer, when Iesus knewe that his houre was come, that he should depart out of this world vnto the Father, forasmuch as he loued his owne which were in the world, vnto the end he loued them.
För Påskahögtiden, efter Jesus visste att hans tid var kommen, att han gå skulle af denna verldene till Fadren, såsom han hade älskat sina, som voro i verldene, så älskade han dem uti ändan;
2 And when supper was done (and that the deuill had now put in the heart of Iudas Iscariot, Simons sonne, to betray him)
Och då Nattvarden var gjord, och djefvulen hade redo ingifvit Jude Simons Ischarioth i hjertat, att han skulle förråda honom;
3 Iesus knowing that the Father had giuen all things into his hands, and that he was come forth from God, and went to God,
Visste ock Jesus, att Fadren hade allt gifvit honom i händer, och att han var utgången af Gudi, och gick till Gud;
4 He riseth from supper, and layeth aside his vpper garments, and tooke a towel, and girded himselfe.
Stod han upp af Nattvarden, och lade af kläden; och tog ett linnet kläde, och band om sig.
5 After that, hee powred water into a basen, and began to wash the disciples feete, and to wipe them with the towell, wherewith he was girded.
Sedan lät han vatten i ett bäcken, och begynte två Lärjungarnas fötter, och torkade med det linna klädet, som han var ombunden med.
6 Then came he to Simon Peter, who sayd to him, Lord, doest thou wash my feete?
Så kom han då till Simon Petrus. Och han sade till honom: Herre, skulle du två mina fötter?
7 Iesus answered and sayd vnto him, What I doe, thou knowest not nowe: but thou shalt knowe it hereafter.
Jesus svarade, och sade till honom: Det jag gör, vetst du icke nu; härefter skall du det få veta.
8 Peter said vnto him, Thou shalt neuer wash my feete. Iesus answered him, If I wash thee not, thou shalt haue no part with me. (aiōn g165)
Petrus sade till honom: Aldrig skall du två mina fötter. Jesus svarade honom: Om jag icke tvår dig, då hafver du ingen del med mig. (aiōn g165)
9 Simon Peter sayd vnto him, Lord, not my feete onely, but also the hands and the head.
Då sade till honom Simon Petrus: Herre, icke allenast mina fötter, utan ock händer och hufvud.
10 Iesus sayd to him, He that is washed, needeth not, saue to wash his feete, but is cleane euery whit: and ye are cleane, but not all.
Jesus sade till honom: Den som tvagen är, honom görs icke behof, utan att två fötterna; men han är all ren; och I ären rene, dock icke alle.
11 For hee knewe who should betray him: therefore sayd he, Ye are not all cleane.
Ty han visste ho den var, som honom förråda skulle; derföre sade han: I ären icke rene alle.
12 So after he had washed their feete, and had taken his garments, and was set downe againe, he sayd vnto them, Knowe ye what I haue done to you?
Sedan han då hade tvagit deras fötter, och tagit sin kläder på sig igen, och satt sig, sade han åter till dem: Veten I hvad jag eder gjort hafver?
13 Ye call me Master, and Lord, and ye say well: for so am I.
I kallen mig Mästare och Herre; och I sägen rätt; ty jag är ock så.
14 If I then your Lord, and Master, haue washed your feete, ye also ought to wash one an others feete.
Hafver nu jag, som är eder Herre och Mästare, tvagit edra fötter, så skolen I ock inbördes två hvarannars fötter.
15 For I haue giuen you an example, that ye should doe, euen as I haue done to you.
Jag hafver gifvit eder efterdömelse, att såsom jag gjorde eder, så skolen I ock göra.
16 Verely, verely I say vnto you, The seruant is not greater then his master, neither the ambassadour greater then he that sent him.
Sannerliga, sannerliga säger jag eder: Tjenaren är icke förmer än hans herre; icke är heller sändabådet förmer än han, som honom sändt hafver.
17 If ye know these things, blessed are ye, if ye doe them.
Om I detta veten, salige ären I, om I det gören.
18 I speake not of you all: I know whom I haue chosen: but it is that the Scripture might be fulfilled, He that eateth bread with me, hath lift vp his heele against me.
Icke talar jag om eder alla; jag vet hvilka jag hafver utkorat; men på det att Skriften skall varda fullkomnad: Den der äter bröd med mig, han trampade mig med sin fot.
19 From henceforth tell I you before it come, that when it is come to passe, ye might beleeue that I am he.
Nu säger jag eder det, förr än det sker, att, när det är skedt, skolen I tro att det är jag.
20 Verely, verely I say vnto you, If I send any, he that receiueth him, receiueth me, and hee that receiueth me, receiueth him that sent me.
Sannerliga, sannerliga säger jag eder: Hvilken som undfår dem jag sänder, han undfår mig; men hvilken som mig undfår, han undfår honom som mig sändt hafver.
21 When Iesus had sayd these things, he was troubled in the Spirit, and testified, and said, Verely, verely I say vnto you, that one of you shall betray me.
När Jesus hade detta sagt, vardt han bedröfvad i Andanom, och betygade, och sade: Sannerliga, sannerliga säger jag eder, att en af eder skall förråda mig.
22 Then the disciples looked one on another, doubting of whom he spake.
Då sågo Lärjungarna hvar på annan, och voro tvehågse om hvem han talade.
23 Nowe there was one of his disciples, which leaned on Iesus bosome, whom Iesus loued.
Och var en af hans Lärjungar, som satt vid bordet intill Jesu bröst, den Jesus hade kär;
24 To him beckened therefore Simon Peter, that he should aske who it was of whom he spake.
Till honom vinkade Simon Petrus, att han fråga skulle, ho den var som han talade om.
25 He then, as he leaned on Iesus breast, saide vnto him, Lord, who is it?
När han nu låg intill Jesu bröst, sade han till honom: Herre, hvilken äret?
26 Iesus answered, He it is, to whome I shall giue a soppe, when I haue dipt it: and hee wet a soppe, and gaue it to Iudas Iscariot, Simons sonne.
Svarade Jesus: Den äret, som jag räcker det indoppade brödet. Och när han hade indroppat brödet, gaf han det Jude Simons Ischarioth;
27 And after the soppe, Satan entred into him. Then sayd Iesus vnto him, That thou doest, doe quickly.
Och efter den betan for Satan in i honom. Så sade då Jesus till honom: Det du gör, gör snart.
28 But none of them that were at table, knew, for what cause he spake it vnto him.
Men ingen af dem, som vid bordet såto, förstod, till hvad han sade honom det.
29 For some of them thought because Iudas had the bag, that Iesus had sayd vnto him, Buy those things that we haue neede of against ye feast: or that he should giue some thing to the poore.
Ty somlige mente, efter Judas hade pungen, att Jesus hade sagt honom: Köp hvad behof görs till högtidsdagen; eller, att han skulle gifva de fattiga något.
30 Assoone then as he had receiued the soppe, he went immediately out, and it was night.
När han då tagit hade den betan, gick han straxt ut; och det var natt.
31 When hee was gone out, Iesus sayd, Nowe is the Sonne of man glorified, and God is glorified in him.
Då han var utgången, sade Jesus: Nu är menniskones Son förklarad, och Gud är förklarad i honom.
32 If God be glorified in him, God shall also glorifie him in himselfe, and shall straightway glorifie him.
Är nu Gud förklarad i honom, så skall ock Gud förklara honom i sig sjelfvom, och skall snart förklara honom.
33 Litle children, yet a litle while am I with you: ye shall seeke me, but as I sayde vnto the Iewes, Whither I goe, can ye not come: also to you say I nowe,
Kära barn, jag är ännu en liten tid när eder; I skolen söka mig; och såsom jag sade Judomen: Dit jag går, kunnen I icke komma; så säger jag ock nu eder.
34 A newe commandement giue I vnto you, that ye loue one another: as I haue loued you, that ye also loue one another.
Ett nytt bud gifver jag eder, att I älsken eder inbördes, såsom jag hafver älskat eder; på det I ock skolen älska eder inbördes.
35 By this shall all men knowe that ye are my disciples, if ye haue loue one to another.
Deraf skola alle förstå, att I ären mine Lärjungar, om I hafven kärlek inbördes.
36 Simon Peter said vnto him, Lord, whither goest thou? Iesus answered him, Whither I goe, thou canst not follow me nowe: but thou shalt follow me afterward.
Då sade Simon Petrus till honom: Herre, hvart går du? Svarade honom Jesus: Dit jag går, kan du nu icke följa mig; men härefter skall du följa.
37 Peter sayd vnto him, Lord, why can I not follow thee now? I will lay downe my life for thy sake.
Sade Petrus till honom: Herre, hvi kan jag icke nu följa dig? Mitt lif vill jag låta för dig.
38 Iesus answered him, Wilt thou lay downe thy life for my sake? Verely, verely I say vnto thee, The cocke shall not crowe, till thou haue denied me thrise.
Jesus svarade honom: Skulle du låta ditt lif för mig? Sannerliga, sannerliga säger jag dig: Hanen skall icke gala, förr än du hafver tre resor nekat mig.
