Job 5
1 Call nowe, if any will answere thee, and to which of the Saintes wilt thou turne?
Ropa fritt; vem finnes, som svarar dig, och till vilken av de heliga kan du vända dig?
2 Doubtlesse anger killeth the foolish, and enuie slayeth the idiote.
Se, dåren dräpes av sin grämelse, och den fåkunnige dödas av sin bitterhet.
3 I haue seene the foolish well rooted, and suddenly I cursed his habitation, saying,
Jag såg en dåre, fast var han rotad, men plötsligt måste jag ropa ve över hans boning.
4 His children shalbe farre from saluation, and they shall be destroyed in the gate, and none shall deliuer them.
Ty hans barn gå nu fjärran ifrån frälsning, de förtrampas i porten utan räddning.
5 The hungrie shall eate vp his haruest: yea, they shall take it from among the thornes, and the thirstie shall drinke vp their substance.
Av hans skörd äter vem som är hungrig, den rövas bort, om och hägnad med törnen; efter hans rikedom gapar ett giller.
6 For miserie commeth not foorth of the dust, neither doeth affliction spring out of the earth.
Ty icke upp ur stoftet kommer fördärvet, ej ur marken skjuter olyckan upp;
7 But man is borne vnto trauaile, as the sparkes flie vpwarde.
nej, människan varder född till olycka, såsom eldgnistor måste flyga mot höjden.
8 But I would inquire at God, and turne my talke vnto God:
Men vore det nu jag, så sökte jag nåd hos Gud, åt Gud hemställde jag min sak,
9 Which doeth great things and vnsearchable, and marueilous things without nomber.
åt honom som gör stora och outrannsakliga ting, under, flera än någon kan räkna,
10 He giueth raine vpon the earth, and powreth water vpon the streetes,
åt honom som låter regnet falla på jorden och sänder vatten ned över markerna,
11 And setteth vp on hie them that be lowe, that the sorowfull may be exalted to saluation.
när han vill upphöja de ringa och förhjälpa de sörjande till frälsning.
12 He scattereth the deuices of the craftie: so that their handes can not accomplish that which they doe enterprise.
Han är den som gör de klokas anslag om intet, så att deras händer intet uträtta med förnuft;
13 He taketh the wise in their craftinesse, and the counsel of the wicked is made foolish.
han fångar de visa i deras klokskap och låter de illfundiga förhasta sig i sina rådslag:
14 They meete with darkenesse in the day time, and grope at noone day, as in the night.
mitt på dagen råka de ut för mörker och famla mitt i ljuset, likasom vore det natt.
15 But he saueth the poore from the sword, from their mouth, and from the hande of the violent man,
Så frälsar han från deras tungors svärd, han frälsar den fattige ur den övermäktiges hand.
16 So that the poore hath his hope, but iniquitie shall stop her mouth.
Den arme kan så åter hava ett hopp, och orättfärdigheten måste tillsluta sin mun.
17 Beholde, blessed is the man whome God correcteth: therefore refuse not thou the chastising of the Almightie.
Ja, säll är den människa som Gud agar; den Allsmäktiges tuktan må du icke förkasta.
18 For he maketh the wound, and bindeth it vp: he smiteth, and his handes make whole.
Ty om han och sargar, så förbinder han ock, om han slår, så hela ock hans händer.
19 He shall deliuer thee in sixe troubles, and in the seuenth the euill shall not touch thee.
Sex gånger räddar han dig ur nöden, ja, sju gånger avvändes olyckan från dig.
20 In famine he shall deliuer thee from death: and in battel from the power of the sworde.
I hungerstid förlossar han dig från döden och i krig undan svärdets våld.
21 Thou shalt be hid from the scourge of the tongue, and thou shalt not be afraid of destruction when it commeth.
När tungor svänga gisslet, gömmes du undan; du har intet att frukta, när förhärjelse kommer.
22 But thou shalt laugh at destruction and dearth, and shalt not be afraide of the beast of the earth.
Ja, åt förhärjelse och dyr tid kan du då le, för vilddjur behöver du ej heller känna fruktan;
23 For the stones of the fielde shall be in league with thee, and the beastes of the field shall be at peace with thee.
ty med markens stenar står du i förbund, och med djuren på marken har du ingått fred.
24 And thou shalt knowe, that peace shall be in thy tabernacle, and thou shalt visite thine habitation, and shalt not sinne.
Och du får se huru din hydda står trygg; när du synar din boning, saknas intet däri.
25 Thou shalt perceiue also, that thy seede shalbe great, and thy posteritie as the grasse of the earth.
Du får ock se huru din ätt förökas, huru din avkomma bliver såsom markens örter.
26 Thou shalt goe to thy graue in a ful age, as a ricke of corne commeth in due season into the barne.
I graven kommer du, när du har hunnit din mognad, såsom sädesskylen bärgas, då dess tid är inne.
27 Lo, thus haue we inquired of it, and so it is: heare this and knowe it for thy selfe.
Se, detta hava vi utrannsakat, och så är det; hör därpå och betänk det väl.
