Job 32
1 So these three men ceased to answere Iob, because he esteemed himselfe iust.
De tre männen upphörde nu att svara Job, eftersom han höll sig själv för rättfärdig.
2 Then the wrath of Elihu the sonne of Barachel the Buzite, of the familie of Ram, was kindled: his wrath, I say, was kindled against Iob, because he iustified himselfe more then God.
Då blev Elihu, Barakels son, från Bus, av Rams släkt, upptänd av vrede. Mot Job upptändes han av vrede, därför att denne menade sig hava rätt mot Gud;
3 Also his anger was kindled against his three friends, because they could not finde an answere, and yet condemned Iob.
och mot hans tre vänner upptändes hans vrede, därför att de icke funno något svar varmed de kunde vederlägga Job
4 (Now Elihu had wayted til Iob had spoken: for they were more ancient in yeeres then he)
Hittills hade Elihu dröjt att tala till Job, därför att de andra voro äldre till åren än han.
5 So when Elihu saw, that there was none answere in the mouth of the three men, his wrath was kindled.
Men då nu Elihu såg att de tre männen icke mer hade något att svara, upptändes hans vrede.
6 Therefore Elihu the sonne of Barachel, the Buzite answered, and sayd, I am yong in yeres, and ye are ancient: therefore I doubted, and was afraide to shewe you mine opinion.
Så tog då Elihu, Barakels son, från Bus, till orda och sade; Ung till åren är jag, I däremot ären gamla. Därför höll jag mig tillbaka och var försagd och lade ej fram för eder min mening.
7 For I said, The dayes shall speake, and the multitude of yeeres shall teach wisedome.
Jag tänkte: »Må åldern tala, och må årens mängd förkunna visdom.»
8 Surely there is a spirite in man, but the inspiration of the Almightie giueth vnderstanding.
Dock, på anden i människorna kommer det an, den Allsmäktiges livsfläkt giver dem förstånd.
9 Great men are not alway wise, neither doe the aged alway vnderstand iudgement.
Icke de åldriga äro alltid visast, icke de äldsta förstå bäst vad rätt är.
10 Therefore I say, Heare me, and I will shew also mine opinion.
Därför säger jag nu: Hör mig; jag vill lägga fram min mening, också jag.
11 Behold, I did waite vpon your wordes, and hearkened vnto your knowledge, whiles you sought out reasons.
Se, jag väntade på vad I skullen tala, jag lyssnade efter förstånd ifrån eder, efter skäl som I skullen draga fram.
12 Yea, when I had considered you, lo, there was none of you that reproued Iob, nor answered his wordes:
Ja, noga aktade jag på eder. Men se, ingen fanns, som vederlade Job, ingen bland eder, som kunde svara på hans ord.
13 Lest ye should say, We haue found wisedome: for God hath cast him downe, and no man.
Nu mån I icke säga: »Vi möttes av vishet; Gud, men ingen människa, kan nedslå denne.»
14 Yet hath he not directed his words to me, neyther will I answere him by your wordes.
Skäl mot min mening har han icke lagt fram, ej heller skall jag bemöta honom med edra bevis.
15 Then they fearing, answered no more, but left off their talke.
Se, nu stå de bestörta och svara ej mer, målet i munnen hava de mist.
16 When I had wayted (for they spake not, but stood still and answered no more)
Och jag skulle vänta, då de nu intet kunna säga, då de stå där och ej mer hava något svar!
17 Then answered I in my turne, and I shewed mine opinion.
Nej, också jag vill svara i min ordning, jag vill lägga fram min mening, också jag.
18 For I am full of matter, and the spirite within me compelleth me.
Ty, fullt upp har jag av skäl, anden i mitt inre vill spränga mig sönder.
19 Beholde, my belly is as the wine, which hath no vent, and like the new bottels that brast.
Ja, mitt inre är såsom instängt vin, likt en lägel med nytt vin är det nära att brista.
20 Therefore will I speake, that I may take breath: I will open my lippes, and will answere.
Så vill jag då tala och skaffa mig luft, jag vill upplåta mina läppar och svara.
21 I will not now accept the person of man, neyther will I giue titles to man.
Jag får ej hava anseende till personen, och jag skall ej till någon tala inställsamma ord.
22 For I may not giue titles, lest my Maker should take me away suddenly.
Nej, jag förstår ej att tala inställsamma ord; huru lätt kunde ej eljest min skapare rycka mig bort!
