Job 21
1 Bvt Iob answered, and sayd,
Därefter tog Job till orda och sade:
2 Heare diligently my wordes, and this shalbe in stead of your consolations.
Hören åtminstone på mina ord; låten det vara den tröst som I given mig.
3 Suffer mee, that I may speake, and when I haue spoken, mocke on.
Haven fördrag med mig, så att jag får tala; sedan jag har talat, må du bespotta.
4 Doe I direct my talke to man? If it were so, how should not my spirit be troubled?
Är då min klagan, såsom när människor eljest klaga? Eller huru skulle jag kunna vara annat än otålig?
5 Marke mee, and be abashed, and lay your hand vpon your mouth.
Akten på mig, så skolen I häpna och nödgas lägga handen på munnen.
6 Euen when I remember, I am afrayde, and feare taketh hold on my flesh.
Ja, när jag tänker därpå, då förskräckes jag själv, och förfäran griper mitt kött.
7 Wherefore do the wicked liue, and waxe olde, and grow in wealth?
Varför få de ogudaktiga leva, ja, med åldern växa till i rikedom?
8 Their seede is established in their sight with them, and their generation before their eyes.
De se sina barn leva kvar hos sig, och sin avkomma hava de inför sina ögon.
9 Their houses are peaceable without feare, and the rod of God is not vpon them.
Deras hus stå trygga, ej hemsökta av förskräckelse; Gud låter sitt ris icke komma vid dem.
10 Their bullocke gendreth, and fayleth not: their cow calueth, and casteth not her calfe.
När deras boskap parar sig, är det icke förgäves; lätt kalva deras kor, och icke i otid.
11 They send forth their children like sheepe, and their sonnes dance.
Sina barn släppa de ut såsom en hjord, deras piltar hoppa lustigt omkring.
12 They take the tabret and harpe, and reioyce in the sound of the organs.
De stämma upp med pukor och harpor, och glädja sig vid pipors ljud.
De förnöta sina dagar i lust, och ned till dödsriket fara de i frid. (Sheol h7585)
14 They say also vnto God, Depart from vs: for we desire not the knowledge of thy wayes.
Och de sade dock till Gud: »Vik ifrån oss, dina vägar vilja vi icke veta av.
15 Who is the Almightie, that we should serue him? and what profit should we haue, if we should pray vnto him?
Vad är den Allsmäktige, att vi skulle tjäna honom? och vad skulle det hjälpa oss att åkalla honom?»
16 Lo, their wealth is not in their hand: therfore let the counsell of the wicked bee farre from me.
Det är sant, i deras egen hand står ej deras lycka, och de ogudaktigas rådslag vare fjärran ifrån mig!
17 How oft shall the candle of the wicked be put out? and their destruction come vpon them? he wil deuide their liues in his wrath.
Men huru ofta utslocknar väl de ogudaktigas lampa, huru ofta händer det att ofärd kommer över dem, och att han tillskiftar dem lotter i vrede?
18 They shall be as stubble before the winde, and as chaffe that the storme carieth away.
De borde ju bliva såsom halm för vinden, lika agnar som stormen rycker bort.
19 God wil lay vp the sorowe of the father for his children: when he rewardeth him, hee shall knowe it.
»Gud spar åt hans barn att lida för hans ondska.» Ja, men honom själv borde han vedergälla, så att han finge känna det.
20 His eyes shall see his destruction, and he shall drinke of the wrath of the Almightie.
Med egna ögon borde han se sitt fall, och av den Allsmäktiges vrede borde han få dricka.
21 For what pleasure hath he in his house after him, when the nomber of his moneths is cut off?
Ty vad frågar han efter sitt hus, när han själv är borta, när hans månaders antal har nått sin ände?
22 Shall any teache God knowledge, who iudgeth the highest things?
»Skall man då lära Gud förstånd, honom som dömer över de högsta?»
23 One dyeth in his full strength, being in all ease and prosperitie.
Ja, den ene får dö i sin välmaktstid, där han sitter i allsköns frid och ro;
24 His breasts are full of milke, and his bones runne full of marowe.
hans stävor hava fått stå fulla med mjölk, och märgen i hans ben har bevarat sin saft.
25 And another dieth in the bitternes of his soule, and neuer eateth with pleasure.
Den andre måste dö med bedrövad själ, och aldrig fick han njuta av någon lycka.
26 They shall sleepe both in the dust, and the wormes shall couer them.
Tillsammans ligga de så i stoftet, och förruttnelsens maskar övertäcka dem.
27 Behold, I know your thoughts, and the enterprises, wherewith ye do me wrong.
Se, jag känner väl edra tankar och de funder med vilka I viljen nedslå mig.
28 For ye say, Where is the princes house? and where is the tabernacle of the wickeds dwelling?
I spörjen ju: »Vad har blivit av de höga herrarnas hus, av hyddorna när de ogudaktiga bodde?»
29 May ye not aske the that go by the way? and ye can not deny their signes.
Haven I då ej frågat dem som vida foro, och akten I ej på deras vittnesbörd:
30 But the wicked is kept vnto the day of destruction, and they shall be brought forth to the day of wrath.
att den onde bliver sparad på ofärdens dag och bärgad undan på vredens dag?
31 Who shall declare his way to his face? and who shall reward him for that he hath done?
Vem vågar ens förehålla en sådan hans väg? Vem vedergäller honom, vad han än må göra?
32 Yet shall he be brought to the graue, and remaine in the heape.
Och när han har blivit bortförd till graven, så vakar man sedan där vid kullen.
33 The slimie valley shalbe sweete vnto him, and euery man shall draw after him, as before him there were innumerable.
Ljuvligt får han vilja under dalens torvor. I hans spår drager hela världen fram; före honom har och otaliga gått.
34 How then comfort ye me in vaine, seeing in your answeres there remaine but lyes?
Huru kunnen I då bjuda mig så fåfänglig tröst? Av edra svar står allenast trolösheten kvar.
