Job 13
1 Loe, mine eye hath seene all this: mine eare hath heard, and vnderstande it.
Ja, alltsammans har mitt öga sett, mitt öra har hört det och nogsamt givit akt.
2 I knowe also as much as you knowe: I am not inferiour vnto you.
Vad I veten, det vet också jag; icke står jag tillbaka för eder.
3 But I will speake to the Almightie, and I desire to dispute with God.
Men till den Allsmäktige vill jag nu tala, det lyster mig att gå till rätta med Gud.
4 For in deede ye forge lyes, and all you are physitions of no value.
Dock, I ären män som spinna ihop lögn, allasammans hopsätten I fåfängligt tal.
5 Oh, that you woulde holde your tongue, that it might be imputed to you for wisedome!
Om I ändå villen alldeles tiga! Det kunde tillräknas eder som vishet.
6 Nowe heare my disputation, and giue eare to the arguments of my lips.
Hören nu likväl mitt klagomål, och akten på mina läppars gensagor.
7 Will ye speake wickedly for Gods defence, and talke deceitfully for his cause?
Viljen I försvara Gud med orättfärdigt tal och honom till förmån bruka oärligt tal?
8 Will ye accept his person? or will ye contende for God?
Skolen I visa eder partiska för honom eller göra eder till sakförare för Gud?
9 Is it well that he shoulde seeke of you? will you make a lye for him, as one lyeth for a man?
Icke kan sådant ändas väl, när han håller räfst med eder? Eller kunnen I gäckas med honom, såsom man kan gäckas med en människa?
10 He will surely reprooue you, if ye doe secretly accept any person.
Nej, förvisso skall han straffa eder, om I visen en hemlig partiskhet.
11 Shall not his excellencie make you afraid? and his feare fall vpon you?
Sannerligen, hans majestät skall då förskräcka eder, och fruktan för honom skall falla över eder.
12 Your memories may be compared vnto ashes, and your bodyes to bodyes of clay.
Edra tänkespråk skola då bliva visdomsord av aska, edra försvarsverk varda såsom vallar av ler.
13 Holde your tongues in my presence, that I may speake, and let come vpon what will.
Tigen nu för min, så skall jag tala, gånge så över mig vad det vara må.
14 Wherefore doe I take my flesh in my teeth, and put my soule in mine hande?
Ja, huru det än går, vill jag fatta mitt kött mellan tänderna och taga min själ i min hand.
15 Loe, though he slay me, yet will I trust in him, and I will reprooue my wayes in his sight.
Må han dräpa mig, jag hoppas intet annat; min vandel vill jag ändå hålla fram inför honom.
16 He shalbe my saluation also: for the hypocrite shall not come before him.
Redan detta skall lända mig till frälsning, ty ingen gudlös dristar komma inför honom.
17 Heare diligently my wordes, and marke my talke.
Hören, hören då mina ord, och låten min förklaring tränga in i edra öron.
18 Beholde nowe: if I prepare me to iudgement, I knowe that I shalbe iustified.
Se, här lägger jag saken fram; jag vet att jag skall befinnas hava rätt.
19 Who is he, that will pleade with me? for if I nowe holde my tongue, I dye.
Eller gives det någon som kan vederlägga mig? Ja, då vill jag tiga -- och dö.
20 But doe not these two things vnto me: then will I not hide my selfe from thee.
Allenast två ting må du ej göra mot mig, så behöver jag ej dölja mig inför ditt ansikte:
21 Withdrawe thine hande from me, and let not thy feare make me afraide.
din hand må du ej låta komma mig när, och fruktan för dig må icke förskräcka mig.
22 Then call thou, and I will answere: or let me speake, and answere thou me.
Sedan må du åklaga, och jag vill svara, eller ock skall jag tala, och du må gendriva mig.
23 Howe many are mine iniquities and sinnes? shewe me my rebellion, and my sinne.
Huru är det alltså med mina missgärningar och synder? Låt mig få veta min överträdelse och synd.
24 Wherefore hidest thou thy face, and takest me for thine enemie?
Varför döljer du ditt ansikte och aktar mig såsom din fiende?
25 Wilt thou breake a leafe driuen to and from? and wilt thou pursue the drie stubble?
Vill du skrämma ett löv som drives av vinden, vill du förfölja ett borttorkat strå?
26 For thou writest bitter things against me, and makest me to possesse the iniquities of my youth.
Du skriver ju bedrövelser på min lott och giver mig till arvedel min ungdoms missgärningar;
27 Thou puttest my feete also in the stocks, and lookest narrowly vnto all my pathes, and makest the print thereof in ye heeles of my feet.
du sätter mina fötter i stocken, du vaktar på alla vägar, för mina fotsulor märker du ut stegen.
28 Such one consumeth like a rotten thing, and as a garment that is motheaten.
Och detta mot en som täres bort lik murket trä, en som liknar en klädnad sönderfrätt av mal!
