Genesis 13

1 Then Abram went vp from Egypt, he, and his wife, and all that he had, and Lot with him toward the South.

Så for då Abram upp utur Egypten med sine hustru, och med allt det han hade, och Lot ock med honom, söder ut.

2 And Abram was very rich in cattell, in siluer and in golde.

Och Abram var ganska rik på boskap, silfver och guld.

3 And he went on his iourney from ye South toward Beth-el, to the place where his tent had bene at ye beginning, betweene Beth-el and Haai,

Och han for bätter fram ifrå sunnan allt intill BethEl, till det rummet, der han sitt tjäll tillförene haft hade, emellan BethEl och Ay.

4 Vnto the place of the altar, which he had made there at the first: and there Abram called on the Name of the Lord.

Rätt på samma rum, der han tillförene hade byggt altaret. Och der predikade han Herrans namn.

5 And Lot also, who went with Abram, had sheepe, and cattell and tentes,

Men Lot, som med Abram for, hade också får, och fä, och tjäll.

6 So that the land coulde not beare them, that they might dwell together: for their substance was great, so that they coulde not dwell together.

Och landet kunde icke fördragat, att de bodde tillhopa, förty deras håfvor voro stora, och kunde icke bo med hvarannan.

7 Also there was debate betweene ye heardmen of Abrams cattell, and the heardmen of Lots cattell. (and the Canaanites and the Perizzites dwelled at that time in the land.)

Och var ju alltid träta emellan herdarna öfver Abrams boskap och herdarna öfver Lots boskap. Och bodde desslikes i den tiden de Cananeer och Phereseer der i landena.

8 Then saide Abram vnto Lot, Let there be no strife, I pray thee, betweene thee and me, neither betweene mine heardmen and thine heardmen: for we be brethren.

Då sade Abram till Lot: Käre, låtom icke vara träta emellan mig och dig, och emellan mina och dina herdar; ty vi äre bröder.

9 Is not the whole land before thee? depart I pray thee from me: if thou wilt take the left hand, then I will goe to the right: or if thou goe to the right hand, then I will take the left.

Står icke allt landet dig öppet? Käre, skilj dig ifrå mig. Vill du till venstra handena, så vill jag till den högra; eller vill du till den högra, så vill jag till den venstra.

10 So when Lot lifted vp his eyes, he saw that all the plaine of Iorden was watered euery where: (for before the Lord destroyed Sodom and Gomorah, it was as the garden of the Lord, like the land of Egypt, as thou goest vnto Zoar)

Då hof Lot sin ögon upp, och besåg den hela ängden vid Jordan. Förty, förra än Herren förderfvade Sodom och Gomorra, var hon vatturik, allt intill man kommer till Zoar, såsom en Herrans lustgård, lika som Egypti land.

11 Then Lot chose vnto him all the plaine of Iorden, and tooke his iourney from the East: and they departed the one from the other.

Så utvalde sig Lot den hela ängden vid Jordan, och drog öster ut. Och så skildes den ene brodren ifrå den andra;

12 Abram dwelled in the lande of Canaan, and Lot abode in the cities of the plaine, and pitched his tent euen to Sodom.

Att Abram bodde i Canaans land, och Lot i samma ängdens städer, och slog sitt tjäll upp in mot Sodom.

13 Now the men of Sodom were wicked and exceeding sinners against the Lord.

Men det folk i Sodom var ondt, och syndade svårliga emot Herran.

14 Then the Lord saide vnto Abram, (after that Lot was departed from him) Lift vp thine eyes nowe, and looke from the place where thou art, Northward, and Southward, and Eastwarde, and Westward:

Då nu Lot hade skilt sig ifrån Abram, sade Herren (till Abram): Häf upp din ögon, och se ifrå det rummet, der du nu bor, norr ut, söder ut, öster ut och vester ut.

15 For all the land, which thou seest, will I giue vnto thee and to thy seede for euer,

Förty allt detta landet, som du ser, vill jag gifva dig och dine säd till evig tid.

16 And I will make thy seede, as the dust of the earth: so that if a man can number the dust of the earth, then shall thy seede be numbred.

Och vill göra dina säd såsom stoftet på jordene. Kan en menniska räkna stoftet på jordene, så må hon ock räkna dina säd.

17 Arise, walke through the land, in ye length thereof, and breadth thereof: for I will giue it vnto thee.

Derföre upp, och drag genom landet, tvärs och ändalångs; förty dig vill jag gifva det.

18 Then Abram remoued his tent, and came and dwelled in the plaine of Mamre, which is in Hebron, and builded there an altar vnto ye Lord.

Så tog Abram sitt tjäll upp, och kom och bodde vid den lunden Mamre, hvilken i Hebron är, och byggde dersammastädes Herranom ett altare.