2 Samuel 22
1 And Dauid spake the woordes of this song vnto the Lord, what time the Lord had deliuered him out of the handes of all his enemies, and out of the hand of Saul.
Och David talade för Herranom denna visones ord, den tid då Herren hade hulpit honom ifrån alla hans fiendars hand, och ifrå Sauls hand;
2 And he sayd, The Lord is my rocke and my fortresse, and he that deliuereth mee.
Och sade: Herren är min klippa, och min borg, och min Frälsare.
3 God is my strength, in him will I trust: my shielde, and the horne of my saluation, my hie tower and my refuge: my Sauiour, thou hast saued me from violence.
Gud är min tröst, på honom vill jag trösta; min sköld och mine helsos horn; mitt beskärm, och min tillflykt, min Frälsare, du som mig hjelper ifrån orätt.
4 I will call on the Lord, who is worthy to be praysed: so shall I be safe from mine enemies.
Jag vill lofva och åkalla Herran, så blifver jag ifrå mina fiendar förlossad.
5 For the pangs of death haue compassed me: the floods of vngodlinesse haue made mee afrayd.
Ty dödsens förderf hade omhvärft mig; och Belials bäcker hade förskräckt mig.
Helvetes band omhvärfde mig; och dödsens snaror öfverföllo mig. (Sheol h7585)
7 But in my tribulation did I call vpon the Lord, and crie to my God, and he did heare my voyce out of his temple, and my crie did enter into his eares.
När jag bedröfvad är, vill jag åkalla Herran, och ropa till min Gud, så hörer han mina röst utaf sitt tempel; och mitt rop kommer för honom i hans öron.
8 Then the earth trembled and quaked: the foundations of the heauens mooued and shooke, because he was angrie.
Jorden bäfvade och skalf; himmelens grundvalar hafva sig rört, och gifvit sig, då han var vred.
9 Smoke went out at his nostrels, and consuming fire out of his mouth: coles were kindled thereat.
Rök gick upp utaf hans näso, och förtärande eld utaf hans mun; så att det ljungade deraf.
10 He bowed the heauens also, and came downe, and darkenes was vnder his feete.
Himmelen böjde han, och steg neder; och mörker var under hans fötter.
11 And he rode vpon Cherub and did flie, and hee was seene vpon the winges of the winde.
Och han steg på Cherub, och flög, och syntes på vädrens vingar.
12 And hee made darkenesse a Tabernacle round about him, euen the gatherings of waters, and the cloudes of the ayre.
Hans tjäll kringom honom var mörker, och svart tjockt moln.
13 At the brightnesse of his presence the coles of fire were kindled.
Af skenet för honom brann det med ljungande.
14 The Lord thundred from heauen, and the most hie gaue his voyce.
Herren dundrade af himmelen; och den Högste lät utgå sitt dunder.
15 He shot arrowes also, and scattered them: to wit, lightning, and destroyed them.
Han sköt sina pilar, och förströdde dem; han lät ljunga, och förskräckte dem.
16 The chanels also of the sea appeared, euen the foundations of the worlde were discouered by the rebuking of the Lord, and at the blast of the breath of his nostrels.
Då såg man vattnet uppvälla; och jordenes grund vardt blottad genom Herrans straff, och genom hans näsos anda och blåst.
17 He sent from aboue, and tooke me: hee drewe me out of many waters.
Han sände utaf höjdene, och hemtade mig, och drog mig utu stor vatten.
18 He deliuered me from my strong enemie, and from them that hated me: for they were too strong for me.
Han frälste mig ifrå mina starka fiendar; ifrå mina hatare, som mig för mägtige voro;
19 They preuented me in the day of my calamitie, but the Lord was my stay,
De mig öfverföllo i mine olyckos tid; och Herren är min tröst vorden.
20 And brought me foorth into a large place: he deliuered me, because he fauoured me.
Han hafver utfört mig på rymdena. Han tog mig ut; förty han hade lust till mig.
21 The Lord rewarded me according to my righteousnesse: according to the purenesse of mine handes he recompensed me.
Herren gör väl vid mig efter mina rättfärdighet; han betalar mig efter mina händers renhet.
22 For I kept the wayes of the Lord, and did not wickedly against my God.
Ty jag håller Herrans vägar, och är icke ogudaktig vorden emot min Gud.
23 For all his lawes were before me, and his statutes: I did not depart therefrom.
Förty alla hans rätter hafver jag för ögon; och hans bud kastar jag icke ifrå mig.
24 I was vpright also towarde him, and haue kept me from my wickednesse.
Men jag är utan vank för honom, och bevarar mig för synd.
25 Therefore the Lord did reward me according to my righteousnesse, according to my purenesse before his eyes.
Derföre vedergäller mig Herren efter min rättfärdighet; efter min renhet för hans ögon.
26 With the godly thou wilt shewe thy selfe godly: with the vpright man thou wilt shew thy selfe vpright.
Med de heliga äst du helig; med de fromma äst du from.
27 With the pure thou wilt shewe thy selfe pure, and with the frowarde thou wilt shew thy selfe frowarde.
Med de rena äst du ren; och vid de afvoga ställer du dig afvog.
28 Thus thou wilt saue the poore people: but thine eyes are vpon the hautie to humble them.
Ty du hjelper det elända folk; och med din ögon förnedrar du de höga.
29 Surely thou art my light, O Lord: and the Lord will lighten my darkenes.
Ty du, Herre, äst min lykta; Herren upplyser mitt mörker.
30 For by thee haue I broken through an hoste, and by my God haue I leaped ouer a wall.
Förty med dig kan jag nederslå krigsfolk; och genom min Gud springa öfver muren.
31 The way of God is vncorrupt: the word of the Lord is tryed in the fire: he is a shield to all that trust in him.
Guds vägar äro utan brist; Herrans tal är genomluttradt; han är en sköld allom dem som hoppas till honom.
32 For who is God besides the Lord? and who is mightie, saue our God?
Ty hvilken är en Gud, utan Herren? Och hvilken är en tröst, utan vår Gud?
33 God is my strength in battel, and maketh my way vpright.
Gud styrker mig med kraft, och visar mig en väg utan brist.
34 He maketh my feete like hindes feete, and hath set me vpon mine hie places.
Han gör mina fötter lika som hjortars; och sätter mig uppå mina höjder.
35 He teacheth mine handes to fight, so that a bowe of brasse is broken with mine armes.
Han lärer mina händer strida, och drifver mina armars kopparbåga.
36 Thou hast also giuen me the shield of thy saluation, and thy louing kindnesse hath caused me to increase.
Och du gifver mig dine helsos sköld; och när du förnedrar mig, gör du mig storan.
37 Thou hast inlarged my steppes vnder me, and mine heeles haue not slid.
Du gör rum för mig till att gå, att mina fötter icke slinta.
38 I haue pursued mine enemies and destroyed them, and haue not turned againe vntill I had consumed them.
Jag vill jaga efter mina fiendar, och förgöra dem; och vill icke omvända, tilldess jag gör en ända med dem.
39 Yea, I haue consumed them and thrust them through, and they shall not arise, but shall fall vnder my feete.
Jag vill förgöra dem, och nederslå dem, och de skola icke stå mig emot; de måste falla under mina fötter.
40 For thou hast girded me with power to battell, and them that arose against me, hast thou subdued vnder me.
Du kan omgjorda mig med kraft till strid; du kan kasta dem under mig, som sätta sig upp emot mig.
41 And thou hast giuen me the neckes of mine enemies, that I might destroy them that hate me.
Du gifver mig mina fiendar på flyktena, att jag må förstöra dem som mig hata.
42 They looked about, but there was none to saue them, euen vnto the Lord, but he answered them not.
De ropa, men der är ingen hjelpare; till Herran, men han svarar dem intet.
43 Then did I beate them as small as the dust of the earth: I did treade them flat as the clay of the streete, and did spread them abroad.
Jag skall sönderstöta dem såsom stoft på jordene; såsom träck uppå gatone skall jag göra dem till mull, och förströ dem.
44 Thou hast also deliuered me from the contentions of my people: thou hast preserued me to be the head ouer nations: the people which I knewe not, doe serue me.
Du hjelper mig ifrå det trätosamma folket; och bevarar mig till ett hufvud öfver Hedningarna. Det folk, som jag intet kände, skall tjena mig.
45 Strangers shalbe in subiection to me: assoone as they heare, they shall obey me.
De främmande barn försaka mig; men desse lyda mig med hörsam öron.
46 Strangers shall shrinke away, and feare in their priuie chambers.
De främmande barn äro försmäktade, och brytas i sina bojor.
47 Let the Lord liue, and blessed be my strength: and God, euen the force of my saluation be exalted.
Herren lefver, och lofvad vare min tröst; och varde upphöjd Gud, mine helsos tröst.
48 It is God that giueth me power to reuenge me, and subdue the people vnder me,
Gud, som gifver mig hämnden, och kastar folk under mig;
49 And rescueth me from mine enemies: (thou also hast lift me vp from them that rose against me, thou hast deliuered me from the cruell man.
Han förer mig ut ifrå mina fiendar, och ifrå dem, som sätta sig emot mig, upphöjer du mig; och ifrå vrångvisa män frälsar du mig.
50 Therefore I will praise thee, O Lord amog the nations, and will sing vnto thy Name)
Derföre vill jag tacka dig, Herre, ibland Hedningarna, och dino Namne lofsjunga;
51 He is the tower of saluation for his King, and sheweth mercie to his anointed, euen to Dauid, and to his seede for euer.
Den der stor salighet bevisar sinom Konung; och gör väl med David sinom smorda, och med hans säd i evig tid.
