< 2 Chronicles 19 >
1 And Iehoshaphat the King of Iudah returned safe to his house in Ierusalem.
Men Josaphat, Juda Konung, kom hem igen med frid till Jerusalem.
2 And Iehu the sonne of Hanani the Seer went out to meete him, and said to King Iehoshaphat, Wouldest thou helpe the wicked, and loue them that hate the Lord? therefore for this thing the wrath of the Lord is vpon thee.
Och gick ut emot honom. Jehu, Hanani son, Siaren, och sade till Konung Josaphat: Skulle du så hjelpa den ogudaktiga, och älska dem som Herran hata? Och fördenskull är öfver dig Herrans vrede.
3 Neuertheles good things are found in thee, because thou hast taken away ye groues out of the land, and hast prepared thine heart to seeke God.
Så är dock likväl något godt funnet i dig, att du hafver borthäfvit de lundar utu landena, och hafver skickat ditt hjerta till att söka Gud.
4 So Iehoshaphat dwelt at Ierusalem, and returned and went through the people from Beer-sheba to mount Ephraim, and brought them againe vnto the Lord God of their fathers.
Alltså blef Josaphat i Jerusalem. Och han drog åter ut ibland folket, allt ifrå BerSeba, och in uppå Ephraims berg, och igenkallade dem till Herran deras fäders Gud.
5 And hee set iudges in the lande throughout all the strong cities of Iudah, citie by citie,
Och han beställde domare i landena uti alla Juda fasta städer, ju några uti hvar stad;
6 And said to the iudges, Take heede what ye doe: for yee execute not the iudgements of man, but of the Lord, and he will be with you in the cause and iudgement.
Och sade till domarena: Ser till hvad I gören; förty I hållen icke menniskodom, utan Herrans, och han är med eder i domen.
7 Wherefore nowe let the feare of the Lord be vpon you: take heede, and do it: for there is no iniquitie with the Lord our God, neither respect of persons, nor receiuing of reward.
Derföre, låter Herrans fruktan vara när eder. Tager eder vara, och görer så; ty när Herranom vårom Gud är ingen orätt, eller anseende till personer, ej heller tager han gåfvor.
8 Moreouer in Ierusalem did Iehoshaphat set of the Leuites, and of the Priests and of the chiefe of the families of Israel, for the iudgement and cause of the Lord: and they returned to Ierusale.
Ock satte Josaphat i Jerusalem utaf Leviterna och Presterna, och utaf de öfversta fäderna i Israel, öfver Herrans dom och saker, och lät dem bo i Jerusalem;
9 And he charged them, saying, Thus shall yee doe in the feare of the Lord faithfully and with a perfite heart.
Och böd dem och sade: Görer alltså uti Herrans fruktan, med tro och rätto hjerta.
10 And in euery cause that shall come to you of your brethren that dwel in their cities, betweene blood and blood, betweene law and precept, statutes and iudgements, ye shall iudge them, and admonish them that they trespasse not against the Lord, that wrath come not vpon you and vpon your brethren. This shall ye do and trespasse not.
Uti alla de saker, som komma till eder ifrån edra bröder, som bo i sina städer, emellan blod och blod, emellan lag och bud, emellan seder och rätter, skolen I undervisa dem, att de icke förbryta sig emot Herran, och en vrede må komma öfver eder, och edra bröder; görer alltså, så varden I icke brottslige.
11 And behold, Amariah the Priest shalbe the chiefe ouer you in all matters of the Lord, and Zebadiah ye sonne of Ishmael, a ruler of the house of Iudah, shalbe for al the Kings affaires, and the Leuites shalbe officers before you. Bee of courage, and doe it, and the Lord shalbe with the good.
Si, Amaria Presten är öfverste öfver eder i alla Herrans saker; så är Sebadia, Ismaels son, Förste i Juda hus, i alla Konungssaker; så hafven I ämbetsmän Leviterna för eder. Varer tröste, och görer så, och Herren varder blifvandes med dem goda.