1 John 3
1 Behold, what loue the Father hath giuen to vs, that we should be called the sonnes of God: for this cause this world knoweth you not, because it knoweth not him.
Ser till hurudana kärlek Fadren hafver bevist oss, att vi kallas Guds barn; fördenskull känner intet verlden eder; ty hon känner intet honom.
2 Dearely beloued, nowe are we the sonnes of God, but yet it is not made manifest what we shall be: and we know that when he shalbe made manifest, we shalbe like him: for we shall see him as he is.
Mine käreste, vi äre nu Guds barn, och det är än icke uppenbaradt hvad vi varda skole; men det vete vi, när han blifver uppenbar, då vardom vi honom like; ty vi få se honom såsom han är.
3 And euery man that hath this hope in him, purgeth himselfe, euen as he is pure.
Och hvar och en som hafver detta hopp i honom, han renar sig, såsom han ock ren är.
4 Whosoeuer committeth sinne, transgresseth also the Law: for sinne is the transgression of the Lawe.
Hvar och en som gör synd, han gör ock orätt, och synd är orätt.
5 And ye knowe that hee was made manifest, that he might take away our sinnes, and in him is no sinne.
Och I veten att han var uppenbarad, på det han skulle borttaga våra synder; och ingen synd är i honom.
6 Whosoeuer abideth in him, sinneth not: whosoeuer sinneth, hath not seene him, neither hath knowen him.
Hvar och en som blifver i honom, han syndar icke; hvar och en som syndar, han hafver icke sett honom, icke heller känt honom.
7 Litle children, let no man deceiue you: he that doeth righteousnes, is righteous, as hee is righteous.
Kära barn, låter ingen bedraga eder. Den som gör rätt, han är rättfärdig, såsom ock han rättfärdig är.
8 He that comitteth sinne, is of the deuil: for the deuill sinneth from the beginning: for this purpose was made manifest that Sonne of God, that he might loose the workes of the deuil.
Den der gör synd, han är af djefvulen; ty djefvulen syndar af begynnelsen; och fördenskull uppenbarades Guds Son, att han skulle nederslå djefvulens gerningar.
9 Whosoeuer is borne of God, sinneth not: for his seede remaineth in him, neither can hee sinne, because he is borne of God.
Hvar och en, som född är af Gudi, han gör icke synd; ty hans säd blifver i honom; och han kan icke synda, ty han är född af Gudi.
10 In this are the children of God knowen, and the children of the deuil: whosoeuer doeth not righteousnesse, is not of God, neither he that loueth not his brother.
Derpå känner man, hvilke Guds barn, eller hvilke djefvulens barn äro; hvar och en som icke gör rätt, han är icke af Gudi; och den som icke älskar sin broder.
11 For this is the message, that ye heard from the beginning, that we should loue one another,
Ty detta är det budskap, som I hafven hört af begynnelsen, att vi skole älskas inbördes;
12 Not as Cain which was of that wicked one, and slewe his brother: and wherefore slewe he him? because his owne workes were euill, and his brothers good.
Icke såsom Cain, som var af dem onda, och slog sin broder ihjäl. Och för hvars skull slog han honom ihjäl? Ty hans gerningar voro onda; men hans broders gerningar rättfärdiga.
13 Marueile not, my brethren, though this world hate you.
Förundrer icke, mine bröder, om verlden hatar eder.
14 We know that we are translated from death vnto life, because we loue the brethren: he that loueth not his brother, abideth in death.
Vi vete, att vi ärom förde ifrå döden till lifvet; ty vi älskom bröderna. Den der icke älskar brodren, han blifver i dödenom.
15 Whosoeuer hateth his brother, is a manslayer: and ye know that no manslayer hath eternall life abiding in him. (aiōnios g166)
Hvar och en som hatar sin broder, han är en mandråpare; och I veten, att hvar och en mandråpare hafver icke evinnerligit lif blifvandes i sig. (aiōnios g166)
16 Hereby haue we perceiued loue, that he layde downe his life for vs: therefore we ought also to lay downe our liues for the brethren.
Derpå kännom vi Guds kärlek, att han hafver låtit sitt lif för oss; och skolom ock vi låta vårt lif för bröderna.
17 And whosoeuer hath this worlds good, and seeth his brother haue neede, and shutteth vp his compassion from him, howe dwelleth the loue of God in him?
Den som hafver denna verlds gods, och ser sin broder vara nödställd, och sluter sitt hjerta till för honom, huru blifver Guds kärlek i honom?
18 My litle children, let vs not loue in worde, neither in tongue onely, but in deede and in trueth.
Min barn, älskoms icke med ordom, eller med tungone, utan med gerning och sanning.
19 For thereby we know that we are of the trueth, and shall before him assure our hearts.
Deraf vete vi, att vi ärom af sanningene, och kunnom stilla vår hjerta för honom;
20 For if our heart condemne vs, God is greater then our heart, and knoweth all things.
Att om vårt hjerta fördömer oss, då är Gud större än vårt hjerta, och vet all ting.
21 Beloued, if our heart condemne vs not, then haue we boldnes toward God.
Mine käreste, om vårt hjerta fördömer oss icke, då hafve vi en förtröstning till Gud;
22 And whatsoeuer we aske we receiue of him, because we keepe his commandements, and do those things which are pleasing in his sight.
Att vi få af honom allt det vi bedje; ty vi hållom hans bud, och görom det honom ljuft är.
23 This is then his commandement, That we beleeue in the Name of his Sonne Iesus Christ, and loue one another as hee gaue commandement.
Och detta är hans bud, att vi skolom tro på hans Sons, Jesu Christi, Namn; och älska oss inbördes, såsom han oss budit hafver.
24 For hee that keepeth his commandements, dwelleth in him, and he in him: and hereby we knowe that hee abideth in vs, euen by that Spirit which he hath giuen vs.
Och den der håller hans bud, han blifver i honom, och han i honom; och deraf vete vi, att han blifver i oss, af Andanom som han oss gifvit hafver.
