Psalms 83
1 A song. A psalm of Asaph. God, please do not stay silent! You can't remain unmoved! God, you must not keep quiet!
En sång, en psalm av Asaf.
2 Can't you hear the roars of your enemies? Can't you see how those who hate you are defiantly lifting up their heads?
Gud, var icke så tyst, tig icke och var icke så stilla, o Gud.
3 They invent cunning plans to conspire against your people; they plot against those you treasure.
Ty se, dina fiender larma, och de som hata dig resa upp huvudet.
4 They say, “Come on! Let's destroy them as a nation so the name ‘Israel’ will be completely forgotten.”
Mot ditt folk förehava de listiga anslag och rådslå mot dem som du beskyddar.
5 They all agree in their conspiracy; they've made a treaty together to attack you—
De säga: »Kom, låt oss utrota dem, så att de ej mer äro ett folk, och så att ingen mer tänker på Israels namn.»
6 the people of Edom, the Ishmaelites, Moab, and the Hagirites;
Ty endräktigt rådslå dem med varandra, de sluta mot dig ett förbund:
7 the people of Gebal and Ammon and Amalek, Philistia, and the inhabitants of Tyre.
Edoms tält och ismaeliterna, Moab och hagariterna,
8 Assyria too has joined them, allied with the descendants of Lot. (Selah)
Gebal och Ammon och Amalek, filistéerna tillika med dem som bo i Tyrus;
9 Do to them what you did to Midian, what you did to Sisera and Jabin at the Kishon River.
Assur har ock slutit sig till dem, han har lånat sin arm åt Lots barn. (Sela)
10 They were destroyed at Endor and became like manure to fertilize the ground.
Gör med dem såsom du gjorde med Midjan, såsom med Sisera och Jabin vid Kisons bäck,
11 Make their leaders like Oreb and Zeeb; all their rulers like Zebah and Zalmunna,
dem som förgjordes vid En-Dor och blevo till gödning åt marken.
12 for they said, “Let's take the pastures of God for ourselves!”
Låt det gå deras ädlingar såsom det gick Oreb och Seeb, och alla deras furstar såsom det gick Seba och Salmunna,
13 My God, make them like whirling tumbleweeds, chaff blown away by the wind.
eftersom de säga: »Guds ängder vilja vi intaga åt oss.»
14 Just like fire that burns the forest, a flame that sets fire to the mountains,
Min Gud, låt dem bliva såsom virvlande löv, såsom strå för vinden.
15 in the same way chase them down with your storm, terrify them with your whirlwind.
Lik en eld som förbränner skog och lik en låga som avsvedjar berg
16 Shame them in defeat so that they come to you, Lord!
förfölje du dem med ditt oväder, och förskräcke du dem med din storm.
17 Make them ashamed, terrify them forever so that they die in disgrace.
Gör deras ansikten fulla med skam, så att de söka ditt namn, o HERRE.
18 Let them understand that you alone, called the Lord, are the Most High who rules over all the earth.
Ja, må de komma på skam och förskräckas till evig tid, må de få blygas och förgås. Och må de förnimma att du allena bär namnet »HERREN», den Högste över hela jorden.
