Psalms 44
1 For the music director. A psalm (maskil) of the sons of Korah. God, we have heard with our own ears—our forefathers have told us—all you did in their times, long ago.
För sångmästaren; av Koras söner; en sång. Gud, med våra öron hava vi hört, våra fäder hava förtäljt därom för oss: om den gärning du gjorde i deras dagar, i forntidens dagar.
2 Through your power you drove out the other nations so you could settle our ancestors there; you defeated the nations and you sent our ancestors to occupy the land.
Det var du som med din hand utrotade hedningarna, men planterade dem; du fördärvade andra folk, men dem lät du utbreda sig.
3 They did not conquer the land using their swords; it was not through their own strength that the victory was won—it was by your strength, your power, and your presence with them, because you loved them.
Ty icke med sitt svärd intogo de landet, och deras egen arm gav dem icke seger, utan din högra hand och din arm och ditt ansiktes ljus, ty du hade behag till dem.
4 God, you are my King; command victories for Jacob!
Du, densamme, är min konung, o Gud; så tillsäg nu Jakob seger.
5 Only through you can we repel our enemies; only in your name can we defeat our opponents.
Med din hjälp kunna vi stöta ned våra ovänner och i ditt namn förtrampa våra motståndare.
6 I do not trust my bow; I do not have confidence in my sword to save me.
Ty icke på min båge förlitar jag mig, och mitt svärd kan icke giva mig seger;
7 You are the one who saves us from our enemies; you defeat those who hate us.
nej, du giver oss seger över våra ovänner, och dem som hata oss låter du komma på skam.
8 God, we proudly thank you all day long, and praise your name forever. (Selah)
Gud lova vi alltid, och ditt namn prisa vi evinnerligen. (Sela)
9 But now you have rejected and disgraced us; you no longer accompany our armies.
Och dock har du nu förkastat oss och låtit oss varda till blygd, och du drager icke ut med våra härar.
10 You made us run from our enemies, and those who hate us have taken whatever they wanted.
Du låter oss vika tillbaka för ovånnen, och de som hata oss taga sig byte.
11 You have handed us over like sheep to be slaughtered; you have scattered us among the other nations.
Du låter oss bliva uppätna såsom får, och bland hedningarna han du förstrött oss.
12 You have sold your own people for next to nothing, making no profit on the sale.
Du säljer ditt folk för ett ringa pris, stor är icke den vinst du har gjort därpå.
13 You have made a mockery of us before our neighbors, we are ridiculed and laughed at by those around us.
Du låter oss bliva till smälek för våra grannar, till spott och hån för dem som bo omkring oss.
14 You have made us a joke to the other nations; they scornfully shake their heads at us.
Du gör oss till ett ordspråk bland hedningarna, du låter folken skaka huvudet åt oss.
15 We are humiliated all day long; we hold our heads in shame,
Hela dagen är min smälek inför mig, och blygsel höljer mitt ansikte,
16 because of all the insults from the people mocking us, because our vengeful enemies are right in front of us.
när jag hör smädarens och lastarens tal, när jag ser fienden och den hämndgirige.
17 All this has happened to us even though we didn't forget you; we haven't been unfaithful to the promises we made to you.
Allt detta har kommit över oss, och vi hava dock icke förgätit dig, ej heller svikit ditt förbund.
18 We have not turned away from you, not in thought, nor in action.
Våra hjärtan avföllo icke, och våra steg veko ej av ifrån din väg,
19 Even so, you crushed us, and made us into a jackal's den. You have covered us with the darkness of death.
så att du därför har krossat oss i schakalers land och övertäckt oss med dödsskugga.
20 If we had forgotten the name of our God, or worshiped other gods,
Om vi hade förgätit vår Guds namn och uträckt våra händer till en främmande gud,
21 wouldn't God have been aware of this, because he knows everyone's thoughts?
månne icke Gud skulle hava utrannsakat det, han som känner hjärtats lönnligheter?
22 But because of you we are killed all day long; we're considered just sheep to be slaughtered.
Nej, för din skull varda vi dödade hela dagen och bliva aktade såsom slaktfår.
23 Lord, wake up! Why are you sleeping? Get up! Don't turn your back on us forever!
Vakna upp; varför sover du, Herre? Vakna, förkasta oss icke för alltid.
24 Why do you look away from us and take no notice of our suffering and misery?
Varför döljer du ditt ansikte och förgäter vårt lidande och trångmål?
25 We lie ruined in the dust, our bodies face down in the dirt.
Se, vår själ är nedböjd i stoftet, vår kropp ligger nedtryckt till jorden.
26 Stand up! Come and help us! Save us because of your trustworthy love!
Stå upp till vår hjälp, och förlossa oss för din nåds skull.
