Psalms 35
1 A psalm of David. Oppose my opponents, Lord; fight those who are fighting against me.
En Psalm Davids. Herre, trät med dem som med mig träta; strid emot dem som på mig strida.
2 Put your armor on, and pick up your shield. Get ready, come and help me.
Tag sköld och spjut, och statt upp till att hjelpa mig.
3 Draw your spear and your javelin, confront those who are chasing me. Tell me, “I am your salvation!”
Drag fram glafven, och beskydda mig emot mina förföljare. Säg till mina själ: Jag är din hjelp.
4 Shame them! Humiliate those who are trying to kill me! Turn them back! Disgrace those who are planning to hurt me!
Skämme sig, och varde bespottade, alle de som efter mina själ stå; vände tillrygga, och varde till skam, de som mig ondt vilja;
5 Let them be like chaff blown by the wind; let the angel of the Lord drive them away.
Varde såsom agnar för väder, och Herrans Ängel bortdrifve dem.
6 May their path be dark and slippery, with the angel of the Lord chasing them down.
Deras väg varde mörk och slipper; och Herrans Ängel förfölje dem.
7 For no reason they set a net to catch me; for no reason they dug a pit to trap me.
Ty de hafva utan sak ställt mig sin nät till förderf, och hafva utan skuld grafvit mine själ en grop.
8 Let disaster come on them suddenly; let the net they set catch them instead; let the pit they dug trap them instead.
Han varde oförsedt öfverfallen, och hans nät, som han ställt hafver, fånge honom; och han varde deruti öfverfallen.
9 Then I will be glad in the Lord; I will be happy in his salvation.
Men min själ fröjde sig af Herranom, och vare glad af hans hjelp.
10 Every part of me will say, Who can compare to you, Lord? You rescue the weak from the strong; the poor and needy from robbers.
All min ben säge: Herre, ho är din like? du som hjelper den elända ifrå den honom för stark är, och den elända och fattiga ifrå sina röfvare.
11 Hostile witnesses stand up to testify against me, accusing me of crimes I don't know anything about.
Der träda vrång vittne fram, och de vittna öfver mig, dess jag intet skyldig är.
12 They pay me back with evil instead of good. I feel like giving up.
De göra mig ondt för godt, att min själ måste vara, såsom hon intet godt gjort hade.
13 But when they were sick, I put on clothes of sackcloth in sympathy. I denied myself through fasting. May my prayer for them return to bless me too.
Men jag, när de kranke voro, drog en säck uppå; plågade mig med fastande, och bad träget af hjertat.
14 I was upset for them, as if they were my own friends or family; I bowed down in grief as if I was mourning my own mother.
Jag höll mig, såsom det hade varit min vän och broder. Jag gick sorgse, såsom den der sörjer om sine moder.
15 But when I was in trouble, they gathered around and laughed at me. Even strangers I don't know attacked me, constantly tearing me apart.
Men de glädja sig öfver min skada, och församla sig; de halte församla sig emot mig oförsedt; de rifva, och hålla intet upp.
16 Like irreligious people mocking a cripple they mock me and call me names, gnashing their teeth at me.
Med dem, som skrymta och begabba för bukens skull, bita de sina tänder tillsamman öfver mig.
17 How long, Lord, will you sit by and just watch? Save me from their vicious attacks; defend the only life I have from these lions.
Herre, huru länge vill du se häruppå? Fräls dock mina själ ifrå deras buller, och mina ensamma ifrå de unga lejon.
18 Then I will thank you in front of the whole congregation and praise you in front of all the people.
Jag vill tacka dig uti den stora församlingene, och ibland mycket folk vill jag prisa dig.
19 Don't let my enemies take pleasure in my troubles, those people who hate me and tell lies about me, gloating over me for no reason.
Låt dem icke glädja sig öfver mig, som mig utan skäl fiender äro; eller begabba med ögonen, som utan skuld hata mig.
20 They are not looking for peace; they invent malicious and deceptive schemes against innocent peace-loving people.
Ty de akta göra skada, och söka falska saker emot de stilla i landena;
21 They open their mouths wide to make accusations against me, saying, “Look! Look! We saw it with our own eyes!”
Och gapa med sin mun vidt upp emot mig, och säga: Så, så, det se vi gerna.
22 But Lord, you've seen all this! Say something! Don't give up on me, Lord!
Herre, du ser det, tig icke. Herre, var icke långt borto ifrå mig.
23 Wake up! Get up and defend me, my Lord and my God! Take up my case and make sure justice is done!
Uppväck dig, och vaka upp till min rätt, och till mina sak, min Gud och Herre.
24 Vindicate me, my Lord and my God, because you are just and right. Don't let them gloat over me.
Herre, min Gud, döm mig efter dina rättfärdighet, att de icke skola glädja sig öfver mig.
25 Don't let them say to themselves, “Look! We got what we wanted!” Don't let them say, “We completely destroyed him!”
Låt dem icke säga i sin hjerta: Så, så, det ville vi. Låt dem icke säga: Vi hafve uppsvulgit honom.
26 Make them totally ashamed, all those who are happy for the trouble I'm in. Let those who are celebrating over me be covered with shame and dishonor.
Skämme sig, och till blygd varde, alle de som glädja sig öfver min ofärd. Varde med blygd och skam iklädde de som berömma sig emot mig.
27 Instead let those who are pleased I've been vindicated celebrate and shout for joy. Let them always say, “How great is the Lord! He is happy when his servants live in peace and have what they need.”
Berömme och glädje sig de som mig unna, att jag behåller rätt; och alltid säge: Lofvad vare Herren högeliga, den sinom tjenare godt vill.
28 I will tell others about your character of truth and right, praising you all day long!
Och min tunga skall tala om dine rättfärdighet, och prisa dig dagliga.
