Psalms 22
1 For the music director. To the tune “Doe of the Dawn.” A psalm of David. My God, my God, why have you abandoned me? Why are you so far away when I groan, asking for help?
För sångmästaren, efter »Morgonrodnadens hind»; en psalm av David.
2 My God, every day I cry out to you, but you don't answer; at night too, but I get no rest.
Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? Jag brister ut och klagar, men min frälsning är fjärran.
3 Yet you are holy, and the praises of Israel are your throne.
Men Gud, jag ropar om dagen, men du svarar icke, så ock om natten, men jag får ingen ro.
4 Our forefathers trusted in you; they trusted and you rescued them.
Och dock är du den Helige, den som tronar på Israels lovsånger.
5 They cried out to you for help, and they were saved. They trusted in you and were not defeated.
På dig förtröstade våra fäder; de förtröstade, och du räddade dem.
6 But I'm a worm, not a man, scorned and despised by everyone.
Till dig ropade de och blevo hulpna; på dig förtröstade de och kommo icke på skam.
7 People who see me mock me. They laugh at me and shake their heads, saying,
Men jag är en mask, och icke en människa, till smälek bland män, föraktad av folket.
8 “He trusts in the Lord—well then, let the Lord save him! If the Lord is such a friend, then let the Lord rescue him!”
Alla som se mig bespotta mig; de spärra upp munnen, de skaka huvudet:
9 However, you brought me safely through birth, and led me to trust in you at my mother's breasts.
»Befall dig åt HERREN! Han befrie honom, han rädde honom, ty han har ju behag till honom.»
10 I was entrusted to you from birth; from the time I was born you have been my God.
Ja, det var du som hämtade mig ut ur moderlivet och lät mig vila trygg vid min moders bröst.
11 Do not be distant from me, because trouble is close by and no one else can help.
På dig är jag kastad allt ifrån modersskötet; du är min Gud allt ifrån min moders liv.
12 Enemies surround me like a herd of bulls; strong bulls from Bashan have encircled me.
Var icke långt ifrån mig, ty nöd är nära, och det finnes ingen hjälpare.
13 Like roaring lions tearing at their prey they open their mouths wide against me.
Tjurar i mängd omgiva mig, Basans oxar omringa mig.
14 I feel like I'm being poured out like water. I'm falling apart as if all my bones have become loose. My mind feels like it's wax melting inside me.
Såsom glupande och rytande lejon spärrar man upp gapet mot mig.
15 My strength has dried up like a piece of broken pottery. My tongue is stuck to the roof of my mouth. You're burying me as if I'm already dead.
Jag är lik vatten som utgjutes, alla mina leder hava skilts åt; mitt hjärta är såsom vax, det smälter i mitt liv.
16 Evil men surround me like a pack of dogs. They have pierced my hands and feet.
Min kraft är förtorkad och lik en lerskärva, min tunga låder vid min gom, och du lägger mig i dödens stoft.
17 I'm so thin I can count all my bones. People stare at me and gloat.
Ty hundar omgiva mig; de ondas hop har kringränt mig, mina händer och fötter hava de genomborrat.
18 They divide my clothing among them; they roll dice for my clothes.
Jag kan räkna alla mina ben; de skåda därpå, de se med lust på mig.
19 But you, Lord, don't be far away from me! You are my strength—hurry, come and help me!
De dela mina kläder mellan sig och kasta lott om min klädnad.
20 Save me from death by the sword! Save my life—the only one I have—from the dogs!
Men du, HERRE, var icke fjärran; du min starkhet, skynda till min hjälp.
21 Rescue me from the mouth of the lion and from the wild bulls!
Rädda min själ från svärdet, mitt liv ur hundarnas våld.
22 I will tell my people all the wonderful things you have done; I will praise you in the congregation.
Fräls mig från lejonets gap. Ja, du bönhör mig och räddar mig undan vildoxarnas horn.
23 Praise the Lord, all who worship him! Honor him, every descendant of Jacob! Be in awe of him, every descendant of Israel!
Då skall jag förkunna ditt namn för mina bröder, mitt i församlingen skall jag prisa dig:
24 For he has not ridiculed or scorned the suffering of the poor; he has not turned away from them, he has listened to their cries for help.
I som frukten HERREN, loven honom; ären honom, alla Jakobs barn, och bäven för honom, alla Israels barn.
25 You are the subject of my praise in the great assembly. I will fulfill my promises before those who worship you.
Ty han föraktade icke den betrycktes elände och höll det icke för en styggelse; han fördolde icke sitt ansikte för honom, och när han ropade, lyssnade han till honom.
26 The poor shall eat, and they shall be satisfied. All who come to the Lord will praise him—may you all live forever!
Genom dig skall min lovsång ljuda i den stora församlingen; mina löften får jag infria inför dem som frukta honom.
27 Everyone in the whole world will repent and return to the Lord; all the nations will worship before you.
De ödmjuka skola äta och bliva mätta, de som söka HERREN skola få lova honom; ja, edra hjärtan skola leva evinnerligen.
28 For kingly power belongs to the Lord; he is the one who rules over the nations.
Alla jordens ändar skola betänka det och omvända sig till HERREN. Hedningarnas alla släkter skola tillbedja inför dig.
29 All who prosper come to feast and worship. Bow down before him, all those destined for the grave—for none can keep themselves alive.
Ty riket är HERRENS, och han råder över hedningarna.
30 Our descendants will serve him; they will tell the next generation about the Lord.
Ja, alla mäktiga på jorden skola äta och tillbedja; inför honom skola knäböja alla de som måste fara ned i graven, de som icke kunna behålla sin själv vid liv.
31 They will come and tell those yet to be born how good the Lord is, and all that he has done!
Kommande ättled skola tjäna honom; man skall förtälja om Herren för ett annat släkte. Man skall träda upp och förkunna hans rättfärdighet, ja, bland folk som skola födas att han har gjort det.
