Psalms 109
1 For the music director. A psalm of David. God, the one I praise, please don't remain silent,
För sångmästaren; av David; en psalm. Min lovsångs Gud, tig icke.
2 because wicked and deceitful people are attacking me, telling lies about me.
Ty sin ogudaktiga mun, sin falska mun hava de upplåtit mot mig, de hava talat mot mig med lögnaktig tunga.
3 They surround me with words of hate, fighting against me for no reason.
Med hätska ord hava de omgivit mig, de hava begynt strid mot mig utan sak.
4 I love them, but they respond with hostility towards me, even while I'm praying for them!
Till lön för min kärlek stå de mig emot, men jag beder allenast.
5 They pay me back with evil instead of good, with hatred instead of love.
De hava bevisat mig ont för gott och hat för min kärlek.
6 “Appoint someone wicked over him. Have someone stand as an accuser against him.
Låt en ogudaktig man träda upp emot honom, och låt en åklagare stå på hans högra sida.
7 When he is judged and sentenced, may he be found guilty. Let his prayers be counted as sins.
När han kommer inför rätta, må han dömas skyldig, och hans bön vare synd.
8 May his life be short; let someone else take over his position.
Blive hans dagar få, hans ämbete tage en annan.
9 May his children be left fatherless, and his wife become a widow.
Varde hans barn faderlösa och hans hustru änka.
10 May his children be homeless, wandering beggars, driven from their ruined houses.
Må hans barn alltid gå husvilla och tigga och söka sitt bröd fjärran ifrån ödelagda hem.
11 May creditors seize all that he owns; may strangers take all that he worked for.
Må ockraren få i sin snara allt vad han äger, och må främmande plundra hans gods.
12 May no one be kind to him; may no one take pity on his fatherless children.
Må ingen finnas, som hyser misskund med honom, och ingen, som förbarmar sig över hans faderlösa.
13 May his descendants die; may his family name be wiped out in the next generation.
Hans framtid varde avskuren, i nästa led vare sådanas namn utplånat.
14 May the Lord be reminded of the sins of his fathers; may his mother's sins not be blotted out.
Hans fäders missgärning varde ihågkommen inför HERREN, och hans moders synd varde icke utplånad.
15 May their sins be constantly before the Lord; may his name be totally forgotten by people.
Må den alltid stå inför HERRENS ögon; ja, sådana mäns åminnelse må utrotas från jorden.
16 For he didn't think to be kind to others, instead he harassed and killed the poor, the needy, the brokenhearted.
Ty han tänkte ju icke på att öva misskund, utan förföljde den som var betryckt och fattig och den vilkens hjärta var bedrövat, för att döda dem.
17 He loved to put a curse on others—let it come back on him. He had no time for blessings—so may he never receive any.
Han älskade förbannelse, och den kom över honom; han hade icke behag till välsignelse, och den blev fjärran ifrån honom.
18 He cursed as often as he got dressed. May his curses go into him like the water he drinks, like the olive oil he rubs on his skin that enters his bones.
Han klädde sig i förbannelse såsom i en klädnad, och såsom vatten trängde den in i hans liv och såsom olja in i hans ben.
19 May his curses stick to him like clothing, may they be pulled tight around him like a belt.”
Den varde honom såsom en mantel att hölja sig i, och såsom en gördel att alltid omgjorda sig med.
20 May all this be the punishment of the Lord on my enemies, on those who speak evil of me.
Detta vare mina motståndares lön från HERREN, och deras som tala ont mot min själ.
21 But treat me well, Lord God, because of your own reputation. Save me because you are faithful and good.
Men du, HERRE, Herre, stå mig bi för ditt namn skull; god är ju din nåd, så må du då rädda mig.
22 For I am poor and needy, and my heart is breaking.
Ty jag är betryckt och fattig, och mitt hjärta är genomborrat i mitt bröst.
23 I am fading away like an evening shadow; I am like a locust that is shaken off.
Såsom skuggan, när den förlänges, går jag bort; jag ryckes bort såsom en gräshoppssvärm.
24 I am so weak from lack of food that my legs give way; my body is just skin and bones.
Mina knän äro vacklande av fasta, och min kropp förlorar sitt hull.
25 People ridicule me—they look at me and shake their heads!
Till smälek har jag blivit inför dem; när de se mig, skaka de huvudet.
26 Help me, Lord my God; save me because of your trustworthy love.
Hjälp mig, HERRE, min Gud; fräls mig efter din nåd;
27 May they recognize that this is what you are doing—that you are the one who saves me.
och må de förnimma att det är din hand, att du, HERRE, har gjort det.
28 When they curse me, you will bless me. When they attack me, you will defeat them. And I, your servant, will be happy.
Om de förbanna, så välsigna du; om de resa sig upp, så komme de på skam, men må din tjänare få glädja sig.
29 May those who accuse me be clothed with disgrace; may they cover themselves with a cloak of shame.
Mina motståndare varde klädda i blygd och höljda i skam såsom i en mantel.
30 But I will keep on thanking the Lord, praising him to everyone around me.
Min mun skall storligen tacka HERREN; mitt ibland många vill jag lova honom.
31 For he takes a stand to defend the needy, to save them from those who condemn them.
Ty han står på den fattiges högra sida för att frälsa honom från dem som fördöma hans själ.
