Mark 5
1 They arrived on the other side of the lake in the region of the Gerasenes.
Så kommo de över till gerasenernas land, på andra sidan sjön.
2 When Jesus got out of the boat a man with an evil spirit came from the graveyard to meet him.
Och strax då han hade stigit ur båten, kom en man, som var besatt av en oren ande, emot honom från gravarna där;
3 This man lived among the tombs, and it had been impossible to tie him up any more, even with a chain.
han hade nämligen sitt tillhåll bland gravarna. Och icke ens med kedjor kunde man numera fängsla honom;
4 He had often been tied up with chains and shackles, but he simply tore the chains apart and broke the shackles into pieces. No one had the strength to subdue him.
ty väl hade han många gånger blivit fängslad med fotbojor och kedjor, men han hade slitit itu kedjorna och brutit sönder fotbojorna, och ingen kunde få makt med honom.
5 Day and night he was always shouting out among the tombs and in the hills nearby, cutting himself with sharp stones.
Och han vistades alltid, dag och natt, bland gravarna och på bergen och skriade och sargade sig själv med stenar.
6 Seeing Jesus from a distance he ran and kneeled in front of him.
När denne nu fick se Jesus på avstånd, skyndade han fram och föll ned för honom
7 In a loud voice he cried out, “What have you to do with me, Jesus, Son of Almighty God? Swear by God that you won't torture me!”
och ropade med hög röst och sade: »Vad har du med mig att göra, Jesus, du Guds, den Högstes, Son? Jag besvär dig vid Gud, plåga mig icke.»
8 For Jesus had already told the evil spirit to leave the man.
Jesus skulle nämligen just säga till honom: »Far ut ur mannen, du orena ande.»
9 Then Jesus asked him, “What is your name?” “My name is Legion, because we are many!” he replied.
Då frågade han honom: »Vad är ditt namn?» Han svarade honom: »Legion är mitt namn, ty vi äro många.»
10 He also repeatedly pleaded with Jesus not to send them a long way away.
Och han bad honom enträget att icke driva dem bort ifrån den trakten.
11 A large herd of pigs was feeding on the hillside nearby.
Nu gick där vid berget en stor svinhjord i bet.
12 The evil spirits pleaded with him, “Send us into the pigs so we can enter them.”
Och de bådo honom och sade: »Sänd oss åstad in i svinen; låt oss få fara in i dem.»
13 Jesus allowed them to do this. The evil spirits left the man and went into the pigs. The whole herd, about two thousand, rushed down the steep cliff into the sea and drowned.
Och han tillstadde dem det. Då gåvo sig de orena andarna åstad och foro in i svinen. Och hjorden, vid pass två tusen svin, störtade sig utför branten ned i sjön och drunknade i sjön.
14 The pig-keepers ran away, and spread the news all over town and in the countryside. People came out to see what had happened.
Men de som vaktade dem flydde och berättade härom i staden och på landsbygden; och folket gick åstad för att se vad det var som hade skett.
15 When they found Jesus they saw the man who had been demon-possessed sitting there, dressed, and in his right mind—the one who had the legion of evil spirits—and they became frightened!
När de då kommo till Jesus, fingo de se den som hade varit besatt, mannen som hade haft legionen i sig, sitta där klädd och vid sina sinnen; och de betogos av häpnad.
16 Then those who had seen what had happened to the man who had been demon-possessed and the pigs told the others.
Och de som hade åsett händelsen förtäljde för dem vad som hade vederfarits den besatte, och vad som hade skett med svinen.
17 They began pleading with Jesus to leave their district.
Då begynte folket bedja honom att han skulle gå bort ifrån deras område.
18 As Jesus climbed into the boat, the man who had been demon-possessed begged to go with him.
När han sedan steg i båten, bad honom mannen som hade varit besatt, att han skulle få följa honom.
19 But Jesus refused, telling him, “Go home to your own people, and tell them how much the Lord has done for you and how he has been merciful to you.”
Men han tillstadde honom det icke, utan sade till honom: »Gå hem till de dina, och berätta för dem huru stora ting Herren har gjort med dig, och huru han har förbarmat sig över dig.»
20 So the man went on his way and began to tell the people of the Ten Cities everything Jesus had done for him, and everyone was amazed.
Då gick han åstad och begynte förkunna i Dekapolis huru stora ting Jesus hade gjort med honom; och alla förundrade sig.
21 Jesus went back again by boat to the other side of the lake where a large crowd gathered around him at the shore.
Och när Jesus hade farit över i båten, tillbaka till andra stranden, församlade sig mycket folk omkring honom, där han stod vid sjön.
22 A synagogue leader, a man named Jairus, came to him. When he saw Jesus, he fell at his feet
Då kom en synagogföreståndare, vid namn Jairus, dit; och när denne fick se honom, föll han ned för hans fötter
23 and pleaded with him, saying, “My little daughter is about to die. Please come and place your hands on her so she may be healed and live.”
och bad honom enträget och sade: »Min dotter ligger på sitt yttersta. Kom och lägg händerna på henne, så att hon bliver hulpen och får leva.»
24 So Jesus went with him. Everybody followed, crowding and jostling him.
Då gick han med mannen; och honom följde mycket folk, som trängde sig inpå honom.
25 A woman was there who had been ill from bleeding for twelve years.
Nu var där en kvinna som hade haft blodgång i tolv år,
26 She'd suffered considerably under the care of many doctors, and had spent all she had. But nothing helped her—in fact she'd grown worse.
och som hade lidit mycket hos många läkare och kostat på sig allt vad hon ägde, utan att det hade varit henne till något gagn; snarare hade det blivit värre med henne.
27 She had heard about Jesus, so she came up behind him through the crowd, and touched his cloak.
Hon hade fått höra om Jesus och kom nu i folkhopen, bakom honom, och rörde vid hans mantel.
28 She was telling herself, “If I can just touch his cloak, I'll be healed.”
Ty hon tänkte: »Om jag åtminstone får röra vid hans kläder, så bliver jag hulpen.»
29 The bleeding stopped immediately, and she felt her body healed from her disease.
Och strax uttorkade hennes blods källa, och hon kände i sin kropp att hon var botad från sin plåga.
30 Jesus, sensing at once that power had gone out from him, turned around in the crowd and asked, “Who touched my cloak?”
Men strax då Jesus inom sig förnam vilken kraft som hade gått ut ifrån honom, vände han sig om i folkhopen och frågade: »Vem rörde vid mina kläder?»
31 “Look at the crowd jostling you. What do you mean, ‘Who touched me?’” the disciples replied.
Hans lärjungar sade till honom: »Du ser huru folket tränger på, och ändå frågar du: 'Vem rörde vid mig?'»
32 But Jesus went on looking around to see who had done it.
Då såg han sig omkring för att få se den som hade gjort detta.
33 The woman, realizing what had happened to her, came and fell down before him, and told him the whole truth.
Men kvinnan fruktade och bävade, ty hon visste vad som hade skett med henne; och hon kom fram och föll ned för honom och sade honom hela sanningen.
34 “My daughter, your trust in me has healed you. Go in peace. You have been completely cured of your disease,” Jesus told her.
Då sade han till henne: »Min dotter, din tro har hjälpt dig. Gå i frid, och var botad från din plåga.»
35 While he was still speaking some people came from the home of the synagogue leader. “Your daughter is dead,” they said. “You don't need to bother the Teacher any longer.”
Medan han ännu talade, kommo några från synagogföreståndarens hus och sade: »Din dotter är död; du må icke vidare göra mästaren omak.»
36 But Jesus paid no attention to what they said. He told the synagogue leader, “Don't be afraid, just trust in me.”
Men när Jesus märkte vad som talades, sade han till synagogföreståndaren: »Frukta icke, tro allenast.»
37 He wouldn't let anyone go with him except Peter, James, and James' brother John.
Och han tillstadde ingen att följa med, utom Petrus och Jakob och Johannes, Jakobs broder.
38 When they arrived at the synagogue leader's house, Jesus saw all the commotion, with people crying and wailing.
Så kommo de till synagogföreståndarens hus, och han fick där se en hop människor som höjde klagolåt och gräto och jämrade sig högt.
39 He went in and asked them, “Why are you making such a commotion with all this crying? The little girl isn't dead, she's just sleeping.”
Och han gick in och sade till dem: »Varför klagen I och gråten? Flickan är icke död, hon sover.»
40 They laughed scornfully at him. Jesus made everyone leave. Then he went into the room where the little girl was lying, taking with him the child's father and mother, and the three disciples.
Då hånlogo de åt honom. Men han visade ut dem allasammans; och han tog med sig allenast flickans fader och moder och dem som hade fått följa med honom, och gick in dit där flickan låg.
41 Taking the little girl's hand he said, “Talitha koum,” which means, “Little girl, get up!”
Och han tog flickan vid handen och sade till henne: »Talita, kum» (det betyder: »Flicka, jag säger dig, stå upp»).
42 The little girl, who was twelve years old, got up immediately and began walking around. They were completely astonished at what had happened.
Och strax stod flickan upp och begynte gå omkring (hon var nämligen tolv år gammal); och de blevo strax uppfyllda av stor häpnad.
43 He gave them strict instructions not to let anyone know, and he told them to give the little girl something to eat.
Men han förbjöd dem strängeligen att låta någon få veta vad som hade skett. Därefter tillsade han att man skulle giva henne något att äta.
