Job 41
1 Can you pull out Leviathan with a hook? Can you tie its mouth shut?
Kan du draga upp Leviatan med krok och med en metrev betvinga hans tunga?
2 Can you thread a rope through its nose? Can you pass a hook through its jaw?
Kan du sätta en sävhank i hans nos eller borra en hake genom hans käft?
3 Will it beg you to let it go? Or will it talk softly to you?
Menar du att han skall slösa på dig många böner eller tala till dig med mjuka ord?
4 Will it make a contract with you? Will it agree to be your slave forever?
Att han skall vilja sluta fördrag med dig, så att du finge honom till din träl för alltid?
5 Will you play with it like a pet bird? Will you put it on a leash for your girls?
Kan du hava honom till leksak såsom en fågel och sätta honom i band åt dina tärnor?
6 Will your trading partners decide on a price for him, and divide him up among the merchants?
Pläga fiskarlag köpslå om honom och stycka ut hans kropp mellan krämare?
7 Can you pierce his skin with many harpoons, its head with fishing spears?
Kan du skjuta hans hud full med spjut och hans huvud med fiskharpuner?
8 If you were to grab hold of it, imagine the battle you would have! You wouldn't do that again!
Ja, försök att bära hand på honom du skall minnas den striden och skall ej föra så mer.
9 Any hope to capture it is foolish. Anyone who tries is thrown to the ground.
Nej, den sådant vågar, hans hopp bliver sviket, han fälles till marken redan vid hans åsyn.
10 Since no one has the courage to provoke Leviathan, who would dare to stand up against me?
Så oförvägen är ingen, att han törs reta denne. Vem vågar då sätta sig upp mot mig själv?
11 Who has confronted me with any claim that I should repay? Everything under heaven belongs to me.
Vem har först givit mig något, som jag alltså bör betala igen? Mitt är ju allt vad som finnes under himmelen.
12 Let me tell you about Leviathan: its powerful legs and graceful proportions.
Jag vill ej höra upp att tala om hans lemmar, om huru väldig han är, och huru härligt han är danad.
13 Who can remove its hide? Who can penetrate its double coat of armor?
Vem mäktar rycka av honom hans pansar? Vem vågar sig in mellan hans käkars par?
14 Who can open its jaws? Its teeth are terrifying!
Hans gaps dörrar, vem vill öppna dem? Runtom hans tänder bor ju förskräckelse.
15 Its pride is its rows of scales, closed tightly together.
Stolta sitta på honom sköldarnas rader; hopslutna äro de med fast försegling.
16 Its scales are so close together that no air can pass between them.
Tätt fogar sig den ena intill den andra, icke en vindfläkt tränger in mellan dem.
17 Each scale attaches to the next; they lock together and nothing can penetrate them.
Var och en håller ihop med den nästa, de gripa in i varandra och skiljas ej åt.
18 When it sneezes light shines out. Its eyes are like the rising sun.
När han fnyser, strålar det av ljus; hans blickar äro såsom morgonrodnadens ögonbryn.
19 Flames pour from its mouth, sparks of fire shoot out.
Bloss fara ut ur hans gap, eldgnistor springa fram därur.
20 Smoke comes from its nostrils, like steam from a kettle on a fire made of reeds.
Från hans näsborrar utgår rök såsom ur en sjudande panna på bränslet.
21 Its breath sets fire to charcoal as flames shoot from its mouth.
Hans andedräkt framgnistrar eldkol, och lågor bryta fram ur hans gap.
22 Its neck is powerful, and all who face him shake with terror.
På hans hals har kraften sin boning, och framför honom stapplar försagdhet.
23 Its body is dense and solid, as if it is made from cast metal.
Själva det veka på hans buk är ett stadigt fogverk, det sitter orubbligt, såsom gjutet på honom.
24 Its heart is rock-hard, like a millstone.
Hans hjärta är fast såsom sten, fast såsom bottenstenen i kvarnen.
25 When it rises, even the powerful are terrified; they retreat as it thrashes about.
När han reser sig, bäva hjältar, av ångest mista de all sans.
26 Swords just bounce off it, as do spears, darts, and javelins.
Angripes han med ett svärd, så håller det ej stånd, ej heller spjut eller pil eller pansar.
27 It brushes aside iron like straw, and bronze like rotten wood.
Han aktar järn såsom halm och koppar såsom murket trä.
28 Arrows cannot make it run away; stones from slingshots are like pieces of stubble.
Bågskott skrämma honom ej bort, slungstenar förvandlas för honom till strå;
29 Clubs are also treated like stubble; it laughs at the sound made by flying spears.
ja, stridsklubbor aktar han såsom strå, han ler åt rasslet av lansar.
30 Its underparts are covered with points as sharp as broken pots; when it drags itself through the mud it leaves marks like a threshing sledge.
På sin buk bär han skarpa eggar, spår såsom av en tröskvagn ristar han i dyn.
31 It churns up the sea like water in a boiling pot, like a steaming bowl when ointment is mixed.
Han gör djupet sjudande som en gryta, likt en salvokokares kittel förvandlar han vattnet.
32 It leaves a glistening wake behind it as if the sea had white hair.
Bakom honom strålar vägen av ljus, djupet synes bära silverhår.
33 There is nothing on earth like it: a creature that has no fear.
Ja, på jorden finnes intet som är honom likt, otillgänglig för fruktan skapades han.
34 It looks down on all other creatures. It is the proudest of all.”
På allt vad högt är ser han med förakt, konung är han över alla stolta vilddjur.
