Job 27
1 Job began to speak again.
Åter hov Job upp sin röst och kvad:
2 “I promise you—as God lives, who has denied me justice, the Almighty, who has made my life bitter,
Så sant Gud lever, han som har förhållit mig min rätt, den Allsmäktige, som har vållat min själs bedrövelse:
3 for as long as I have life, while the breath of God remains in my nostrils—
aldrig, så länge ännu min ande är i mig och Guds livsfläkt är kvar i min näsa,
4 my lips will never speak lies, my tongue will never be dishonest.
aldrig skola mina läppar tala vad orättfärdigt är, och min tunga bära fram oärligt tal.
5 I will never agree that you are right; I will insist on my innocence until the day I die.
Bort det, att jag skulle giva eder rätt! Intill min död låter jag min ostrafflighet ej tagas ifrån mig.
6 I'm convinced I'm right and will never give up believing this; my conscience will not condemn me as long as I live.
Vid min rättfärdighet håller jag fast och släpper den icke, mitt hjärta förebrår mig ej för någon av mina dagar.
7 May my enemy become like the wicked; may those who oppose me become like those who do evil.
Nej, såsom ogudaktig må min fiende stå där och min motståndare såsom orättfärdig.
8 For what hope do those who reject God have when he cuts them down, when God brings their lives to an end?
Ty vad hopp har den gudlöse när hans liv avskäres, när hans själ ryckes bort av Gud?
9 When times of trouble come to them, will God hear their cry for help?
Månne Gud skall höra hans rop, när nöden kommer över honom?
10 Do they have a good relationship with the Almighty? Can they call on God at any time?
Eller kan en sådan hava sin lust i den Allsmäktige, kan han åkalla Gud alltid?
11 Let me explain God's power to you. I will not keep anything back that the Almighty has planned.
Jag vill undervisa eder om huru Gud går till väga; huru den Allsmäktige tänker, vill jag icke fördölja.
12 If all of you have recognized this, why do you talk such vain nonsense?
Dock, I haven ju själva allasammans skådat det; huru kunnen I då hängiva eder åt så fåfängliga tankar?
13 This is what God provides as the destiny for the wicked, this is the inheritance that the ruthless will receive from the Almighty—
Hören vad den ogudaktiges lott bliver hos Gud, vilken arvedel våldsverkaren får av den Allsmäktige:
14 even if they have many children, they will experience violent deaths or die of starvation.
Om hans barn bliva många, så är vinningen svärdets; hans avkomlingar få ej bröd att mätta sig med.
15 Those who survive will die from disease, and even their widows will not mourn for them.
De som slippa undan läggas i graven genom pest, och hans änkor kunna icke hålla sin klagogråt.
16 Even though they pile up silver like dust, and clothes like heaps of clay,
Om han ock hopar silver såsom stoft och lägger kläder på hög såsom lera,
17 those who do good will wear the clothes and the innocent will divide the silver among them.
så är det den rättfärdige som får kläda sig i vad han lägger på hög, och den skuldlöse kommer att utskifta silvret.
18 They build their houses like a moth; like some flimsy shelter made by a watchman.
Det hus han bygger bliver så förgängligt som malen, det skall likna skjulet som vaktaren gör sig.
19 They go to bed rich, but never again! For when they wake up, it's all gone.
Rik lägger han sig och menar att intet skall tagas bort; men när han öppnar sina ögon, är ingenting kvar.
20 Waves of panic flood over them; in the night a whirlwind snatches them away.
Såsom vattenfloder taga förskräckelser honom fatt, om natten rövas han bort av stormen.
21 The east wind picks them up and they're gone, carried away from where they were.
Östanvinden griper honom, så att han far sin kos, den rycker honom undan från hans plats.
22 The wind blows at them with full force; they try desperately to escape.
Utan förskoning skjuter Gud sina pilar mot honom; för hans hand måste han flykta med hast.
23 People clap their hands at them and hiss at them wherever they are.
Då slår man ihop händerna, honom till hån; man visslar åt honom på platsen där han var.
