< Job 21 >

1 Job replied,
Job svarade och sade:
2 “Please listen carefully to what I say—that would be one comfort you could give me.
Hörer dock till min ord, och låter säga eder;
3 Bear with me; let me speak. After I've spoken you can resume mocking me.
Hafver tålamod med mig, att jag ock må tala; och görer sedan spott af mig.
4 Am I complaining against people? Of course not. Why shouldn't I be impatient?
Månn jag handla med en mennisko, att min ande icke skulle härutinnan ångse varda?
5 Just take a look at me. Aren't you appalled? Cover your mouth with your hand in shock!
Vänder eder hit till mig; I skolen förundra eder, och måsten lägga handena på munnen.
6 Every time I think of what's happened to me I am horrified and I shake all over with fear.
När jag tänker deruppå, så förskräckes jag; och ett bäfvande kommer uppå mitt kött.
7 Why do the wicked continue to live, to grow old and increasingly powerful?
Hvi lefva då de ogudaktige, varda gamle, och växa till i ägodelar?
8 Their children are with them; they watch their grandchildren grow up.
Deras säd är säker omkring dem, och deras afföda är när dem.
9 They live in their homes in safety—they are not afraid. God does not use his rod to beat them.
Deras hus hafver frid för räddhåga, och Guds ris är icke öfver dem.
10 Their bulls always breed successfully; their cows give birth to calves and do not miscarry.
Deras oxa släpper man till, ock missgår icke; deras ko kalfvar, och är icke ofruktsam.
11 They send out their little ones like lambs to play; their children dance around.
Deras unga barn gå ut såsom en hjord, och deras barn springa.
12 They sing accompanied by the tambourine and lyre; they celebrate with the music of the flute.
De fröjda sig med trummor och harpor, och äro glade med pipande;
13 They live out their lives contentedly, and go down to Sheol in peace. (Sheol h7585)
De varda gamle med göda dagar, och förskräckas som nogast ett ögnablick för helvetet; (Sheol h7585)
14 Yet they tell God, ‘Get lost! We don't want anything to do with you.
De dock säga till Gud: Gack bort ifrån oss; vi vilje intet veta af dina vägar;
15 Who does the Almighty think he is for us to serve him as slaves? What benefit is there for us if we pray to him?’
Ho är den Allsmägtige, att vi honom tjena skole? Eller hvad kan det båta oss, om vi löpe emot honom?
16 Such people believe they make their own fortune, but I don't accept their way of thinking.
Men si, deras ägodelar stå icke uti deras händer; derföre skall de ogudaktigas sinne vara långt ifrå mig.
17 How often is the lamp of the wicked snuffed out? How often does disaster come upon them? How often does God punish the wicked in his anger?
Huru varder de ogudaktigas lykta utsläckt; och deras förderf kommer öfver dem? Han skall utskifta jämmer i sine vrede.
18 Are they blown along like straw in the wind? Does a tornado come in and carry them away?
De skola varda såsom strå för vädret, och såsom agnar, hvilka stormen bortförer.
19 Some say, ‘God saves up people's punishment for their children.’ But I say, ‘God should punish those people themselves so that they can learn from it.’
Gud förvarar hans barnom bedröfvelse; när han skall löna honom, då skall man förnimmat,
20 Let them see their destruction themselves, and drink deeply from God's anger.
Hans ögon skola se hans förderf, och af dens Allsmägtigas vrede skall han dricka.
21 For they don't care what happens to their families once they're dead.
Ty ho skall hafva behag till hans hus efter honom? Och hans månaders tal skall näppliga halft blifva.
22 Can anyone teach God anything he doesn't already know, since he is the one who judges even heavenly beings?
Ho vill lära Gud, den ock dömer de höga?
23 One person dies in good health, totally comfortable and secure.
Denne dör frisk och helbregda, rik och säll.
24 Their body is fat from eating well; their bones still strong.
Hans mjölkekar äro full med mjölk, och hans ben varda full med märg.
25 Another dies after a miserable life without every experiencing happiness.
Men en annan dör med bedröfvada själ, och hafver aldrig ätit i glädje.
26 Yet they are both buried in the same dust; they are treated alike in death, eaten by maggots.
Och de ligga tillhopa med hvarannan i jordene, och matkar öfvertäcka dem.
27 Look, I know what you're thinking, and your schemes to do me wrong.
Si, jag känner väl edra tankar, och edor vrånga anslag emot mig.
28 You may ask me, ‘Where is the home of the great man? Where is the place where the wicked live?’
Ty I sägen: Hvar är Förstans hus? Och hvar äro hyddorna, der de ogudaktige bodde?
29 Haven't you asked people who travel? Don't you pay attention to what they tell you?
Talen I dock derom såsom meniga folket; och veten icke hvad de andras väsende betyder?
30 Wicked people are spared in times of disaster; they are rescued from the day of judgment.
Ty den onde varder behållen intill förderfvelsens dag, och intill vredenes dag blifver han.
31 Who confronts them with their actions? Who pays them back for what they have done?
Ho vill säga hvad han förtjenar, när man det utvärtes anser? Ho vill vedergälla honom hvad han gör?
32 When they eventually die and are carried to the graveyard, their tomb is guarded. The earth of the grave softly covers them.
Men han varder bortdragen till grafvena, och man vaktar efter honom i högomen.
33 Everyone attends their funeral service; a huge procession of people comes to pay their last respects.
Bäckaslem behagar honom väl, och alla menniskor varda dragna efter honom; och uppå dem, som för honom varit hafva, är intet tal.
34 Why do you try to comfort me with worthless nonsense? Your answers are just a pack of lies!”
Huru trösten I mig så fåfängt, och edor svar finnas dock orätt?

< Job 21 >