< Job 15 >
1 Then Eliphaz the Temanite answered and said,
Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:
2 “Would a wise man answer with such empty ‘knowledge’ that is just a lot of hot air?
Skall en vis man tala så i vädret och fylla upp sitt bröst med östanvind?
3 He wouldn't argue with unprofitable speeches using words that do no good.
Skall han försvara sin sak med haltlöst tal, med ord som ingenting bevisa?
4 But you are doing away with the fear of God, and destroying communion with him.
Än mer, du gör gudsfruktan om intet och kommer med klagolåt inför Gud.
5 It's your sins that are doing the talking, and you are choosing deceptive words.
Ty din ondska lägger dig orden i munnen, och ditt behag står till illfundigt tal.
6 Your own mouth is condemning you, not me; your own lips are testifying against you.
Så dömes du nu skyldig av din mun, ej av mig, dina egna läppar vittna emot dig.
7 Were you the very first person to be born? Were you born before the hills were created?
Var du den första människa som föddes, och fick du liv, förrän höjderna funnos?
8 Were you there listening in God's council? Does wisdom only belong to you?
Blev du åhörare i Guds hemliga råd och fick så visheten i ditt våld?
9 What do you know that we don't? What do you understand that we don't?
Vad vet du då, som vi icke veta? Vad förstår du, som ej är oss kunnigt?
10 We have among us old, gray-haired people much older than your father!
Gråhårsman och åldring finnes också bland oss, ja, en som övergår din fader i ålder.
11 Are the comforts God provides too little for you? Are God's gentle words not enough for you?
Försmår du den tröst som Gud har att bjuda, och det ord som i saktmod talas med dig?
12 Why do you let yourself be carried away by your emotions?
Vart föres du hän av ditt sinne, och varför välva dina ögon så,
13 Why do your eyes flash in anger that you turn against God and let yourself speak this way?
i det du vänder ditt raseri mot Gud och öser ut ord ur din mun?
14 Who can say they are clean? Which human being can say that they do what is right?
Vad är en människa, att hon skulle vara ren? Vad en av kvinna född, att han skulle vara rättfärdig?
15 Look, God doesn't even trust his angels—even the heavenly beings are not pure in his sight!
Se, ej ens på sina heliga kan han förlita sig, och himlarna äro icke rena inför hans ögon;
16 How much less pure are those who are unclean and corrupt, drinking in sin like water!
huru mycket mindre då den som är ond och fördärvad, den man som läskar sig med orättfärdighet såsom med vatten!
17 If you are ready to listen to me, I will show you. I will explain my insights.
Jag vill kungöra dig något, så hör nu mig; det som jag har skådat vill jag förtälja,
18 This is what wise men have said, confirmed by their ancestors,
vad visa män hava gjort kunnigt, lagt fram såsom ett arv ifrån sina fäder,
19 those who to whom alone the land was given before foreigners ever were there.
ifrån dem som allena fingo landet till gåva, och bland vilka ingen främling ännu hade trängt in:
20 The wicked writhe in pain all their lives, through all the years these oppressors survive.
Den ogudaktige har ångest i alla sina dagar, under de år, helt få, som beskäras en våldsverkare.
21 Terrifying sounds fill their ears; even when they think they're safe, the destroyer will attack them.
Skräckröster ljuda i hans öron; när han är som tryggast, kommer förhärjaren över honom.
22 They don't believe they will escape the darkness—they know a sword is waiting for them.
Han har intet hopp om räddning ur mörkret, ty svärdet lurar på honom.
23 They wander around looking for food, asking ‘Where is it?’ They know that their day of darkness is close at hand.
Såsom flykting söker han sitt bröd: var är det? Han förnimmer att mörkrets dag är för handen.
24 Misery and torment overwhelm them like a king preparing for battle.
Ångest och trångmål förskräcka honom, han nedslås av dem såsom av en stridsrustad konung.
25 They shake their fists in God's face, defiantly challenging the Almighty,
Ty mot Gud räckte han ut sin hand, och mot den Allsmäktige förhävde han sig;
26 insolently attacking him with their shields.
han stormade mot honom med trotsig hals, med sina sköldars ryggar i sluten hop;
27 They have become fat in their rebellion, their bellies bloated with fat.
han höljde sitt ansikte med fetma och samlade hull på sin länd;
28 But their cities will become desolate; they will live in abandoned houses that are crumbling into ruins.
han bosatte sig i städer, dömda till förstöring, i hus som ej fingo bebos, ty till stenhopar voro de bestämda.
29 They will lose their riches, their wealth will not endure, their possessions will not spread over the earth.
Därför bliver han ej rik, och hans gods består ej, hans skördar luta ej tunga mot jorden.
30 They will not escape from the darkness. Like a tree whose shoots are burned up in a forest fire, the breath of God will blow him away.
Han kan icke undslippa mörkret; hans telningar skola förtorka av hetta, och själv skall han förgås genom Guds muns anda.
31 They should not trust in things that are worthless, for their reward will be worthless.
I sin förvillelse må han ej lita på vad fåfängligt är, ty fåfänglighet måste bliva hans lön.
32 This will be paid in full before their time has come. They are like tree branches that wither,
I förtid skall hans mått varda fyllt, och hans krona skall ej grönska mer.
33 like vines that lose their unripe grapes, or olive trees that lose their flowers.
Han bliver lik ett vinträd som i förtid mister sina druvor, lik ett olivträd som fäller sina blommor.
34 For those who reject God are barren, and fire will burn up the homes of those who love bribes.
Ty den gudlöses hus förbliver ofruktsamt, såsom eld förtär hyddor där mutor tagas.
35 They plan trouble and produce evil, giving birth to deception.”
Man går havande med olycka och föder fördärv; den livsfrukt man alstrar är ett sviket hopp.