Genesis 35
1 Then God told Jacob, “Get ready to go to Bethel and live there. Build an altar there to God, who appeared to you when you were running away from your brother Esau.”
Och Gud sade till Jacob: Gör dig redo, och far till BethEl, och bo der, och bygg der ett altare Gudi som dig syntes, då du flydde för dinom broder Esau.
2 So Jacob told his family and everyone who was with him, “Get rid of the pagan idols you have with you. Purify yourselves and change your clothes.
Då sade Jacob till sitt hus, och till alla de som med honom voro: Lägger ifrån eder de främmande gudar, som äro ibland eder, och renser eder, och förvandler edor kläder:
3 We have to get ready and go to Bethel so I can build an altar to God who answered me in my time of trouble. He has been with me wherever I went.”
Och görom oss redo att fara till BethEl, att jag må göra der ett altare Gudi, den mig hört hafver i min bedröfvelses tid, och hafver varit med mig på vägenom, som jag rest hafver.
4 They handed over to Jacob all the pagan idols they had, as well as their earrings, and he buried them under the oak tree at Shechem.
Då fingo de honom alla de främmande gudar, som voro under deras händer, och deras örnaringar; och han grof dem under ena ek, som stod vid Sichem.
5 As they left on their journey, the terror of God spread over all the surrounding towns, so nobody tried to retaliate against Jacob's sons.
Och for ut: Och en Gudsfruktan kom öfver de städer, som lågo der omkring, att de icke foro efter Jacobs söner.
6 Jacob and everyone with him arrived at Luz (also known as Bethel) in the country of Canaan.
Så kom Jacob till Lus i Canaans land, som kallas BethEl, med allt det folk, som med honom var:
7 He built an altar there and called the place El-Bethel, because that was where God had appeared to him when he was running away from his brother Esau.
Och byggde der ett altare, och kallade det rummet ElBethEl, efter det Gud vardt honom der uppenbarad, då han flydde för sinom broder.
8 Deborah, Rebekah's nurse, died and was buried under the oak near Bethel. So it was named “the oak of weeping.”
Då dödde Debora Rebeckas amma, och vardt begrafven nedanför BethEl, under ena ek, hvilken vardt kallad gråtoek.
9 God appeared to Jacob again and blessed him after his return from Paddan-aram.
Och Gud syntes åter Jacob, sedan han var kommen utaf Mesopotamien, och välsignade honom:
10 God told him, “Jacob will not be your name any longer. Instead of Jacob your name will be Israel.” So God called him Israel.
Och sade till honom: Du heter Jacob; men du skall icke mer heta Jacob, utan Israel skall du heta: Och så kallade man honom Israel.
11 Then God said, “I am God Almighty! Reproduce, increase, and you will become a nation—in fact a group of nations—and kings will be among your descendants.
Och Gud sade till honom: Jag är den allsmägtige Gud; var fruktsam, och föröka dig: Folk och folks skarar skola komma utaf dig, och Konungar skola komma utaf dina länder.
12 I will give to you and to your descendants the land I also gave to Abraham and Isaac.”
Och det landet, som jag Abraham och Isaac gifvit hafver, skall jag gifva dig, och skall det gifva dine säd efter dig.
13 Then God left the place where he had been speaking to Jacob.
Och så for Gud upp ifrå honom, ifrå det rummet, der han med honom talat hade.
14 Afterwards Jacob set up a stone pillar where God had spoken with him. He poured out a drink offering on it, and also olive oil.
Men Jacob reste upp en stenvård på det rummet, der han med honom talat hade: Och gjöt drickoffer deruppå, och begjöt honom med oljo.
15 Jacob called the place Bethel, because he had spoken with God there.
Och Jacob kallade det rummet, der Gud hade talat med honom, BethEl.
16 Then they moved on from Bethel. While they were still some distance from Ephrath, Rachel went into labor and had great difficulty giving birth.
Och han for ifrå BethEl: Och som ännu ett litet stycke vägs var till Ephrath, då födde Rachel, och födslan var henne svår.
17 When she was in the worst birth-pains, the midwife told her, “Don't give up—you have another son!”
Men då det vardt henne så svårt i födslone, sade Jordgumman till henne: Frukta dig icke; förty denna sonen skall du ock hafva.
18 But she was dying, and with her last breath she named him Benoni. But his father named him Benjamin.
Men då själen utgick, att hon dö måste, kallade hon honom BenOni; men hans fader kallade honom BenJamin.
19 Rachel died and was buried on the way to Ephrath (also known as Bethlehem).
Så dödde Rachel, och vardt begrafven vid vägen till Ephrath, som nu heter BethLehem.
20 Jacob set up a stone memorial over Rachel's grave, and it's still there to this day.
Och Jacob reste upp en vård öfver hennes graf: Der sammastädes är Rachels grafvård än i dag.
21 Israel moved on and camped beyond the watch tower at Eder.
Och Israel for ut, och slog upp ett tjäll på hinsidon vid det tornet Eder.
22 During the time he was living there, Reuben went and slept with Bilhah, his father's concubine, and Israel found out about it. These were the twelve sons of Jacob:
Och det begaf sig, då Israel bodde der i landet, gick Ruben bort och lade sig när Bilha, sins faders frillo: Och det kom för Israel. Men Jacob hade tolf söner.
23 The sons of Leah: Reuben (Jacob's firstborn), Simeon, Levi, Judah, Issachar, and Zebulun.
Leas söner voro desse: Ruben, Jacobs förstfödde son, Simeon, Levi, Juda, Isaschar och Sebulon.
24 The sons of Rachel: Joseph and Benjamin.
Rachels söner voro: Joseph och BenJamin.
25 The sons of Rachel's personal maid Bilhah: Dan and Naphtali.
Bilhas Rachels tjensteqvinnos söner: Dan och Naphthali.
26 The sons of Leah's personal maid Zilpah: Gad and Asher. These were the sons of Jacob, who were born to him while in Paddan-aram.
Silpas Leas tjensteqvinnos söner: Gad och Asser. Desse äro Jacobs söner, som honom födde voro i Mesopotamien.
27 Jacob returned home to his father Isaac at Mamre, near Kiriath-arba (also known as Hebron), where Abraham and Isaac had lived.
Och Jacob kom till sin fader Isaac till Mamre i hufvudstaden, som heter Hebron, der Abraham och Isaac hade varit främlingar uti.
28 Isaac lived to be 180
Och Isaac vardt hundrade och åttatio år gammal.
29 when he breathed his last and died at an old age. He had lived a full life, and now he joined his forefathers in death. His sons Esau and Jacob buried him.
Och vardt sjuk, och dödde, och vardt samlad till sitt folk, gammal och mätt af lefvande: Och hans söner Esau och Jacob begrofvo honom.
