Ezekiel 19
1 Sing this funeral song for the princes of Israel
Men gör en klagogråt öfver Israels Förstar;
2 with these words: “What was your mother? She was a lioness among the lions! She lay down in her place among the young lions and reared her cubs.
Och säg: Hvi ligger din moder lejinnan ibland lejinnorna, och uppföder sina ungar ibland de unga lejon?
3 She raised one of her cubs, and he grew up to be young lion. Once he had learned how to tear up his prey, he started eating people.
En af dem födde hon upp, och der vardt ett ungt lejon utaf, det vande sig till att rifva och uppäta menniskor.
4 But when the nations heard about him, he was caught in their trap. They used hooks to drag him away to Egypt.
Då Hedningarna hörde sådant om det, grepo de det uti deras kulor, och förde det i kedjor in uti Egypti land.
5 When she realized that the hope she had been waiting for was gone, she made another of her cubs into a young lion.
Då nu modren såg, sedan hon hade länge hoppats, att hennes hopp var borto, tog hon en annan af sina ungar, och gjorde der ett ungt lejon af.
6 He went around with the other lions, and became strong. Once he had learned how to tear up his prey, he started eating people.
Då det vandrade ibland lejinnorna, vardt det ett ungt lejon, det också vandes till att rifva och uppäta menniskor.
7 He tore down their fortresses and destroyed their towns. All the people living in the country were appalled when they heard him roaring.
Det förderfvade deras hus och deras städer, så att landet, och hvad deruti var, grufvade sig för dess rytandes röst.
8 Then the people of the countries all around attacked him. They threw their net over him; he was caught in their trap.
Då lade Hedningarna sig af all land kringom det, och kastade ett nät öfver det, och grepo det i dess kulor;
9 They used hooks to put him in a cage and took him to the king of Babylon. They led him away and imprisoned him so his roar wasn't heard any more in Israel's mountains.
Och satte det uti ett galler, och förde det i kedjor till Konungen i Babel; och man lät förvara det, att dess röst intet mer skulle hörd varda på Israels bergom.
10 Your mother was like a vine planted in your vineyard at the waterside. It produced a lot of fruit and had many branches because it had plenty of water.
Din moder var lika som ett vinträ, som vid vatten planteradt var, och dess frukt och qvistar vuxo af det myckna vattnet;
11 Its branches were strong like rulers' scepters. It grew high above the tree canopy. People could see how tall and full of leaves it was.
Att dess qvistar så starke vordo, att de till herraspiror dogde, och det vardt högt ibland vinträn. Och då man såg, att det så högt var och många qvistar hade,
12 But it was uprooted in anger and thrown down on the ground. The east wind blew and dried up its fruit. Its strong branches were stripped of leaves and they withered. Then they were burned up in the fire.
Vardt det i grymhet rifvet neder till jordena och förkastadt; östanväder förtorkade dess frukt, och dess starke qvistar vordo sönderbrutne, så att de borttorkades, och uppbrände vordo.
13 Now the vine has been replanted in the desert, in a dry and waterless land.
Men nu är det planteradt i öknene, uti eno torro och törstigo lande.
14 A fire blazed out from its main trunk and burned up its fruit. None of its branches that were once like a ruler's scepter are strong any more.” This is a funeral song and is to be used for mourning.
Och en eld gick utaf dess starka qvistar, den förtärde dess frukt, så att der inge starka qvistar mer uppå äro till några herraspiro; det är en klagelig och jämmerlig ting.
