1 Samuel 28
1 Around that time the Philistines called up their armies to go to war against Israel. So Achish told David, “You do realize that you and your men must accompany me as part of the army.”
Och det begaf sig på den tiden, att de Philisteer församlade sin här, till att draga ut i strid emot Israel. Och Achis sade till David: Du skall veta, att du och dine män skolen draga ut med mig i hären.
2 “That's fine!” David replied. “Then you yourself will discover what I, your servant, can do.” “That's fine too,” Achish responded. “I'll make you my bodyguard for life.”
David sade till Achis: Nu väl, du skall se hvad din tjenare göra skall. Achis sade till David: Derföre skall jag sätta dig till mins hufvuds väktare, i mina lifsdagar.
3 By now Samuel had died, and all of Israel had mourned for him and buried him in Ramah, his home town. Saul had got rid of mediums and spiritists from the country.
Så var nu Samuel död, och hele Israel hade begråtit honom, och begrafvit honom i hans stad Rama. Så hade Saul bortdrifvit utu landet spåmän och tecknatydare.
4 The Philistine armies gathered and set up camp at Shunem. Saul called up all the Israelite army and set up camp at Gilboa.
Som nu de Philisteer församlade sig, och kommo och lägrade sig i Sunem, församlade ock Saul hela Israel, och lagrade sig i Gilboa.
5 When Saul saw the Philistine army, he was terrified, shaking with fear.
Då Saul såg de Philisteers här, fruktade han sig, och hans hjerta var mycket försoffadt;
6 He asked advice from the Lord, but the Lord didn't answer him either by dreams or by Urim or by prophets.
Och han frågade Herran, och Herren svarade honom intet, hvarken i drömmar eller genom ljus, eller genom Propheter.
7 So Saul told his officers, “Find me a woman who is a medium so I can go and ask her advice.” “There's a woman who is a medium at Endor,” his officers replied.
Då sade Saul till sina tjenare: Söker mig ena qvinno, som en spådomsanda hafver, att jag må gå till henne, och fråga henne. Hans tjenare sade till honom: Si, i EnDor är en qvinna, som hafver en spådomsanda.
8 Saul disguised himself by wearing different clothes. He went with two of his men to the woman at night. Saul told her, “Bring up a spirit for me so I can ask some questions. I'll give you the name.”
Och Saul omskifte sin kläder, och tog annor uppå, och gick dit, och två män med honom, och kommo om nattena till qvinnona, och sade: Kära, spå mig genom spådomsanda, och res mig upp den jag säger dig.
9 “Don't you know what Saul has done,” she replied. “He's got rid of the mediums and spiritists from the country. Are you trying to set a trap for me and get me killed?”
Qvinnan sade till honom: Si, du vetst väl hvad Saul gjort hafver, huru han hafver förödt de spåmän och tecknatydare utu landet; hvi vill du då komma min själ i nätet, att jag skulle blifva dödad?
10 Saul swore an oath to her by the Lord, “As the Lord lives, you won't be held guilty for doing this.”
Då svor Saul henne vid Herran, och sade: Så visst som Herren lefver, skall detta icke varda dig räknadt till missgerning.
11 “Who do you want me to bring up for you?” the woman asked. “Bring up Samuel,” he replied.
Då sade qvinnan: Hvem skall jag uppresa dig? Han sade: Res mig Samuel upp.
12 But when the woman saw Samuel, she shouted loudly, and said to Saul, “Why have you tricked me? You're Saul!”
Då nu qvinnan såg Samuel, ropade hon högt, och sade till Saul: Hvi hafver du bedragit mig? Du äst Saul.
13 “Don't be scared,” The king told her. “What can you see?” “I see a god coming up out of the ground,” the woman replied.
Och Konungen sade till henne: Frukta dig intet; hvad ser du? Qvinnan sade till Saul: Jag ser gudar stiga upp af jordene.
14 “What does he look like?” Saul asked. “An old man is coming up,” she replied. “He has a robe wrapped around him” Saul thought it must be Samuel, and he bowed facedown in respect.
Han sade: Huru är hans skapnad? Hon sade: En gammal man kommer upp, och är klädd i en silkeskjortel. Så förnam Saul, att det var Samuel, och böjde sitt ansigte ned på jordena, och tillbad.
15 Samuel said to Saul, “Why are you bothering me by bringing me up?” “I'm in terrible trouble,” Saul replied. “The Philistines are attacking me, and God has abandoned me. He doesn't answer me anymore, either by prophets or by dreams. That's why I have called you up so you tell me what to do.”
Och Samuel sade till Saul: Hvi hafver du gjort mig omak, att du hafver låtit mig uppresas? Saul sade: Jag är i stora nöd; de Philisteer strida emot mig, och Gud är viken ifrå mig, och svarar mig intet, hvarken genom Propheter, eller genom drömmar; derföre hafver jag låtit kalla dig, att du skall undervisa mig hvad jag göra skall.
16 “Why come and ask me when the Lord has abandoned you and has become your enemy?” Samuel asked.
Samuel sade: Hvad vill du fråga mig, efter Herren är ifrå dig viken, och är din ovän vorden?
17 “The Lord has done to you exactly what he said through me, for Lord has ripped the kingdom from you and has given it to your neighbor, David.
Herren varder dig görandes, såsom han genom mig talat hafver; och Herren skall rifva riket utu dine hand, och gifva det David dinom nästa;
18 The Lord has done this to you today because you did not do what the Lord commanded and you did not execute his furious anger on the Amalekites.
Derföre, att du Herrans röst icke lydt hafver; icke heller fullföljt hans vredes grymhet emot Amalek; derföre hafver nu Herren detta gjort dig.
19 The Lord will hand over Israel and you yourself to the Philistines. Tomorrow you and your sons will die and be with me. The Lord will also hand over the Israelite army of Israel to the Philistines.”
Dertill skall Herren ock gifva Israel med dig uti de Philisteers händer. I morgon skall du och dine söner vara när mig; och Herren skall gifva Israels här uti de Philisteers händer.
20 Saul collapsed face down on the ground, terrified at what Samuel had said. He had no strength, because he hadn't eaten anything all that day and night.
Då föll Saul hasteliga till jordena; ty han kunde icke stå, och vardt svårliga förfärad för Samuels ord, så att ingen magt var mer i honom; ty han hade intet bröd ätit i den hela dagen, och den hela nattene.
21 The woman came over to Saul and saw that he was absolutely terrified. She told him, “Look, sir, I did what you asked. I risked my life and did what you told me.
Och qvinnan gick in till Saul, och såg att han var mycket förfärad, och sade till honom: Si, din tjenarinna hafver lydt dine röst: och jag hafver satt mina själ i mina hand, så att jag lydde din ord, som du talade till mig.
22 Now please do what I tell you. Let me bring you a little bit of food. Eat it, and you'll have the strength to go on your way.”
Så hör ock nu du dina tjenarinnos röst: Jag vill sätta för dig en beta bröd, att du äter, och kommer till magt igen, och går dina färde.
23 But he refused, saying, “I can't eat anything.” But his men and the woman encouraged him to eat, and he did what they said. He got up from the ground and sat on the bed.
Han nekade, och sade: Jag vill intet äta. Då nödgade honom hans tjenare och qvinnan, så att han lydde deras röst. Och han stod upp af jordene, och satte sig på sängena.
24 The woman had a fattened calf at the house, and she quickly went and slaughtered it. She also got some flour, kneaded it, and baked some unleavened bread.
Och qvinnan hade en göddan kalf i huset; då hastade hon sig, och slagtade honom, och tog mjöl, och blandade, och bakade det osyradt;
25 She served the meal to Saul and his men, and they ate it. Then they got up and left, the same night.
Och bar fram för Saul, och för hans tjenare; och då de hade ätit, stodo de upp, och gingo alla den nattena.
