1 Chronicles 14
1 Then Hiram, king of Tyre, sent messengers to David along with cedar timber, stonemasons, and carpenters to build him a palace.
Och Hiram, konungen i Tyrus, skickade sändebud till David med cederträ, därjämte ock murare och timmermän, för att de skulle bygga honom ett hus.
2 In this way David realized that the Lord had placed him on the throne as king of Israel and had blessed by supporting his kingdom for the sake of the Lord's people Israel.
Och David märkte att HERREN hade befäst honom såsom konung över Israel; ty han hade låtit hans rike bliva övermåttan upphöjt, för sitt folk Israels skull.
3 David married more wives in Jerusalem, and had more sons and daughters.
Och David tog sig ännu flera hustrur i Jerusalem, och David födde ännu flera söner och döttrar.
4 This is a list of the names of the children he had in Jerusalem: Shammua, Shobab, Nathan, Solomon,
Dessa äro namnen på de söner som han fick i Jerusalem: Sammua, Sobab, Natan, Salomo,
5 Ibhar, Elishua, Elpelet,
Jibhar, Elisua, Elpelet,
6 Nogah, Nepheg, Japhia,
Noga, Nefeg, Jafia,
7 Elishama, Beeliada, and Eliphelet.
Elisama, Beeljada och Elifelet.
8 When the Philistines heard that David had been anointed king over all of Israel, they gathered their whole army to go after him. But David heard they were coming and went out to confront them.
Men när filistéerna hörde att David hade blivit smord till konung över hela Israel, drogo de allasammans upp för att fånga David. När David hörde detta, drog han ut mot dem.
9 The Philistines arrived and raided the valley of Rephaim.
Då nu filistéerna hade fallit in i Refaimsdalen och där företogo plundringståg,
10 David consulted God, asking “Shall I go and attack the Philistines? Will you make me victorious over them?” “Go ahead,” the Lord told him, “I will make you victorious over them.”
frågade David Gud: "Skall jag draga upp mot filistéerna? Vill du då giva dem i min hand?" HERREN svarade honom: "Drag upp; jag vill giva dem i din hand."
11 So David attacked and defeated them there at Baal-perazim. “God used me to defeat my enemies like a torrent of water that bursts out,” he declared. That's why the place was named Baal-perazim.
Och de drogo upp till Baal-Perasim, och där slog David dem. Då sade David: "Gud har brutit ned mina fiender genom min hand, likasom en vattenflod bryter ned." Därav fick det stället namnet Baal-Perasim.
12 The Philistines had left their gods behind, so David gave orders that they should be burned.
De lämnade där efter sig sina gudar; och David befallde att dessa skulle brännas upp i eld.
13 However, the Philistines returned and made another raid on the valley.
Men filistéerna företogo ännu en gång plundringståg i dalen.
14 David consulted God again. “Don't make a frontal attack,” God told him. “Instead go around behind them and attack them in front of the balsam trees.
När David då åter frågade Gud, svarade Gud honom: "Du skall icke draga upp efter dem; du må kringgå dem på en omväg, så att du kommer över dem från det håll där bakaträden stå.
15 As soon as you hear the sound of marching in the tops of the balsam trees, go and attack for the Lord has gone before you to strike down the Philistine army.”
Så snart du sedan hör ljudet av steg i bakaträdens toppar, drag då ut till strid, ty då har Gud dragit ut framför dig till att slå filistéernas här."
16 So David did what God told him, striking down the Philistine army all the way from Gibeon to Gezer.
David gjorde såsom Gud hade bjudit honom; och de slogo filistéernas här och förföljde dem från Gibeon ända till Geser.
17 As a result David's reputation was spread everywhere, and the Lord made all the nations afraid of David.
Och ryktet om David gick ut i alla länder, och HERREN lät fruktan för honom komma över alla folk.
