1 Chronicles 14

1 Then Hiram, king of Tyre, sent messengers to David along with cedar timber, stonemasons, and carpenters to build him a palace.

Och Hiram, Konungen i Tyro, sände båd till David, och cedreträ, murmästare och timbermän, att de skulle bygga honom ett hus.

2 In this way David realized that the Lord had placed him on the throne as king of Israel and had blessed by supporting his kingdom for the sake of the Lord's people Israel.

Och David förmärkte, att Herren hade stadfäst honom till Konung öfver Israel; ty hans rike steg upp för hans folks Israels skull.

3 David married more wives in Jerusalem, and had more sons and daughters.

Och David tog ännu flera hustrur i Jerusalem, och födde ännu flera söner och döttrar.

4 This is a list of the names of the children he had in Jerusalem: Shammua, Shobab, Nathan, Solomon,

Och de honom födde vordo i Jerusalem, heto alltså: Sammua, Sobab, Nathan, Salomo,

5 Ibhar, Elishua, Elpelet,

Jibhar, Elisua, Elephelet,

6 Nogah, Nepheg, Japhia,

Noga, Nepheg, Japhia,

7 Elishama, Beeliada, and Eliphelet.

Elisama, BelJada, Eliphelet.

8 When the Philistines heard that David had been anointed king over all of Israel, they gathered their whole army to go after him. But David heard they were coming and went out to confront them.

Och då de Philisteer hörde, att David var smord till Konung öfver hela Israel, drogo de alle upp till att söka David. Då David det hörde, drog han ut emot dem.

9 The Philistines arrived and raided the valley of Rephaim.

Och de Philisteer kommo, och lade sig neder i Rephaims dal.

10 David consulted God, asking “Shall I go and attack the Philistines? Will you make me victorious over them?” “Go ahead,” the Lord told him, “I will make you victorious over them.”

Men David frågade Gud, och sade: Skall jag draga upp emot de Philisteer, och vill du gifva dem i mina hand? Herren sade till honom: Drag upp, jag hafver gifvit dem i dina händer.

11 So David attacked and defeated them there at Baal-perazim. “God used me to defeat my enemies like a torrent of water that bursts out,” he declared. That's why the place was named Baal-perazim.

Och då de drogo upp till BaalPerazim, slog David dem der. Och David sade: Gud hafver förskingrat mina fiendar genom mina hand, såsom vattnet förskingras. Deraf kallade de det rummet BaalPerazim.

12 The Philistines had left their gods behind, so David gave orders that they should be burned.

Och de läto der deras gudar, hvilka David böd uppbränna i eld.

13 However, the Philistines returned and made another raid on the valley.

Men de Philisteer gjorde åter redo, och lade sig neder i dalenom.

14 David consulted God again. “Don't make a frontal attack,” God told him. “Instead go around behind them and attack them in front of the balsam trees.

Och David frågade åter Gud. Och Gud sade till honom: Du skall icke draga upp efter dem; utan böj ifrå dem, att du må komma emot dem in mot päronaträn.

15 As soon as you hear the sound of marching in the tops of the balsam trees, go and attack for the Lord has gone before you to strike down the Philistine army.”

När du då hörer ett ruskande ofvan i päronaträn gångandes, så far ut till stridena; ty Gud är der utdragen för dig, till att slå de Philisteers här.

16 So David did what God told him, striking down the Philistine army all the way from Gibeon to Gezer.

Och David gjorde såsom Gud honom budit hade. Och de slogo de Philisteers här, allt ifrå Gibeon intill Gaser.

17 As a result David's reputation was spread everywhere, and the Lord made all the nations afraid of David.

Och Davids namn gick ut i all land. Och Herren lät hans räddhåga komma öfver alla Hedningar.