Zechariah 2

1 And I lifted up my eyes, and saw, and behold a man, with a measuring line in his hand.

Och jag hof min ögon upp, och si, en man hade ett mätesnöre i handene.

2 And I said: Whither goest thou? and he said to me: To measure Jerusalem, and to see how great is the breadth thereof, and how great the length thereof.

Och jag sade: Hvart går du? Men han sade till mig: Till att mäta Jerusalem, och se huru bredt och långt det vara skall.

3 And behold the angel that spoke in me went forth, and another angel went out to meet him.

Och si, Ängelen, som med mig talade, gick ut; och en annar Ängel gick ut emot honom;

4 And he said to him: Run, speak to this young man, saying: Jerusalem shall be inhabited without walls, by reason of the multitude of men, and of the beasts in the midst thereof.

Och sade till honom: Löp bort, och tala till den unga mannen, och säg: Jerusalem skall besuttet varda utan murar, för mycket folks och fäs skull, som derinne vara skall.

5 And I will be to it, saith the Lord, a wall of fire round about: and I will be in glory in the midst thereof.

Och jag vill, säger Herren, vara en eldsmur deromkring; och skall vara der inne, och bevisa mig härliga derinne.

6 O, O flee ye out of the land of the north, saith the Lord, for I have scattered you into the four winds of heaven, saith the Lord.

O, o, flyr utu nordlandet, säger Herren; ty jag hafver förstrött eder uti fyra väder under himmelen, säger Herren.

7 O Sion, flee, thou that dwellest with the daughter of Babylon:

O, Zion, du som bor när dottrene Babel, fly.

8 For thus saith the Lord of hosts: After the glory he hath sent me to the nations that have robbed you: for he that toucheth you, toucheth the apple of my eye:

Ty så säger Herren Zebaoth: Han hafve sändt mig till Hedningarna, som eder beröfvat hafva; deras magt hafver en ända i den eder rörer, han rörer hans ögnasten.

9 For behold I lift up my hand upon them, and they shall be a prey to those that served them: and you shall know that the Lord of hosts sent me.

Ty si, jag vill upphäfva mina hand öfver dem, att de skola varda dem ett rof, som dem tjent hafva; att I skolen förnimma att Herren Zebaoth mig sändt hafver.

10 Sing praise, and rejoice, O daughter of Sion: for behold I come, and I will dwell in the midst of thee: saith the Lord.

Fröjda dig, och var glad, du dotter Zion; ty si, jag kommer, och vill bo när dig, säger Herren.

11 And many nations shall be joined to the Lord in that day, and they shall be my people, and I will dwell in the midst of thee: and thou shalt know that the Lord of hosts hath sent me to thee.

Och på den tiden skola månge Hedningar gifva sig intill Herran, och skola vara mitt folk; och jag skall bo när dig, att du skall förnimma, att Herren Zebaoth mig till dig sändt hafver.

12 And the Lord shall possess Juda his portion in the sanctified land: and he shall yet choose Jerusalem.

Och Herren skall ärfva Juda för sin del, uti de helga landena; och skall åter utvälja Jerusalem.

13 Let all flesh be silent at the presence of the Lord: for he is risen up out of his. holy habitation.

Allt kött vare stilla för Herranom; ty han är uppstånden ifrå sitt helga rum.