< Psalms 94 >
1 The Lord is the God to whom revenge belongeth: the God of revenge hath acted freely.
Du hämndens Gud, o HERRE, du hämndens Gud, träd fram i glans.
2 Lift up thyself, thou that judgest the earth: render a reward to the proud.
Res dig, du jordens domare, vedergäll de högmodiga vad de hava gjort.
3 How long shall sinners, O Lord: how long shall sinners glory?
Huru länge skola de ogudaktiga, o HERRE, huru länge skola de ogudaktiga triumfera?
4 Shall they utter, and speak iniquity: shall all speak who work injustice?
Deras mun flödar över av fräckt tal; de förhäva sig, alla ogärningsmännen.
5 Thy people, O Lord, they have brought low: and they have afflicted thy inheritance.
Ditt folk, o HERRE, krossa de, och din arvedel förtrycka de.
6 They have slain the widow and the stranger: and they have murdered the fatherless.
Änkor och främlingar dräpa de, och faderlösa mörda de.
7 And they have said: The Lord shall not see: neither shall the God of Jacob understand.
Och de säga: "HERREN ser det icke, Jakobs Gud märker det icke."
8 Understand, ye senseless among the people: and, you fools, be wise at last.
Märken själva, I oförnuftiga bland folket; I dårar, när kommen I till förstånd?
9 He that planted the ear, shall he not hear? or he that formed the eye, doth he not consider?
Den som har planterat örat, skulle han icke höra? Den som har danat ögat, skulle han icke se?
10 He that chastiseth nations, shall he not rebuke: he that teacheth man knowledge?
Den som håller hedningarna i tukt, skulle han icke straffa, han som lär människorna förstånd?
11 The Lord knoweth the thoughts of men, that they are vain.
HERREN känner människornas tankar, han vet att de själva äro fåfänglighet.
12 Blessed is the man whom thou shalt instruct, O Lord: and shalt teach him out of thy law.
Säll är den man som du, HERRE, undervisar, och som du lär genom din lag,
13 That thou mayst give him rest from the evil days: till a pit be dug for the wicked.
för att skaffa honom ro för olyckans dagar, till dess de ogudaktigas grav varder grävd.
14 For the Lord will not cast off his people: neither will he forsake his own inheritance.
Ty HERREN förskjuter icke sitt folk, och sin arvedel övergiver han icke.
15 Until justice be turned into judgment: and they that are near it are all the upright in heart.
Nej, rättfärdighet skall åter gälla i rätten, och alla rättsinniga skola hålla sig därtill.
16 Who shall rise up for me against the evildoers? or who shall stand with me against the workers of iniquity?
Vem står upp till att försvara mig mot de onda, vem bistår mig mot ogärningsmännen?
17 Unless the Lord had been my helper, my soul had almost dwelt in hell. ()
Om HERREN icke vore min hjälp, så bodde min själ snart i det tysta.
18 If I said: My foot is moved: thy mercy, O Lord, assisted me.
När jag tänkte: "Min fot vacklar", då stödde mig din når, o HERRE:
19 According to the multitude of my sorrows in my heart, thy comforts have given joy to my soul.
När jag hade mycket bekymmer i mitt hjärta, då gladde din tröst min själ.
20 Doth the seat of iniquity stick to thee, who framest labour in commandment?
Kan fördärvets domarsäte hava gemenskap med dig, det säte där man över våld i lagens namn,
21 They will hunt after the soul of the just, and will condemn innocent blood.
där de tränga den rättfärdiges själ och fördöma oskyldigt blod?
22 But the Lord is my refuge: and my God the help of my hope.
Men HERREN bliver för mig en borg, min Gud bliver min tillflykts klippa.
23 And he will render them their iniquity: and in their malice he will destroy them: the Lord our God will destroy them.
Och han låter deras fördärv vända tillbaka över dem och förgör dem för deras ondskas skull. Ja, HERREN, vår Gud, förgör dem.