< Psalms 51 >
1 Unto the end, a psalm of David, When Nathan the prophet came to him after he had sinned with Bethsabee. Have mercy on me, O God, according to thy great mercy. And according to the multitude of thy tender mercies blot out my iniquity.
För sångmästaren; en psalm av David, när profeten Natan kom till honom, då han hade gått in till Bat-Seba. Gud, var mig nådig efter din godhet, utplåna mina överträdelser efter din stora barmhärtighet.
2 Wash me yet more from my iniquity, and cleanse me from my sin.
Två mig väl från min missgärning, och rena mig från synd.
3 For I know my iniquity, and my sin is always before me.
Ty jag känner mina överträdelser, och min synd är alltid inför mig.
4 To thee only have I sinned, and have done evil before thee: that thou mayst be justified in thy words and mayst overcome when thou art judged.
Mot dig allena har jag syndat och gjort vad ont är i dina ögon; på det att du må finnas rättfärdig i dina ord och rättvis i dina domar.
5 For behold I was conceived in iniquities; and in sins did my mother conceive me.
Se, i synd är jag född, och i synd har min moder avlat mig.
6 For behold thou hast loved truth: the uncertain and hidden things of thy wisdom thou hast made manifest to me.
Du har ju behag till sanning i hjärtegrunden; så lär mig då vishet i mitt innersta.
7 Thou shalt sprinkle me with hyssop, and I shall be cleansed: thou shalt wash me, and I shall be made whiter than snow.
Skära mig med isop, så att jag varder ren; två mig, så att jag bliver vitare än snö.
8 To my hearing thou shalt give joy and gladness: and the bones that have been humbled shall rejoice.
Låt mig förnimma fröjd och glädje, låt de ben som du har krossat få fröjda sig.
9 Turn away thy face from my sins, and blot out all my iniquities.
Vänd bort ditt ansikte från mina synder, och utplåna alla mina missgärningar.
10 Create a clean heart in me, O God: and renew a right spirit within my bowels.
Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta, och giv mig på nytt en frimodig ande.
11 Cast me not away from thy face; and take not thy holy spirit from me.
Förkasta mig icke från ditt ansikte, och tag icke din helige Ande ifrån mig.
12 Restore unto me the joy of thy salvation, and strengthen me with a perfect spirit.
Låt mig åter få fröjdas över din frälsning, och uppehåll mig med villighetens ande.
13 I will teach the unjust thy ways: and the wicked shall be converted to thee.
Då skall jag lära överträdarna dina vägar, och syndarna skola omvända sig till dig.
14 Deliver me from blood, O God, thou God of my salvation: and my tongue shall extol thy justice.
Rädda mig undan blodstider, Gud, du min frälsnings Gud, så skall min tunga jubla över din rättfärdighet.
15 O Lord, thou wilt open my lips: and my mouth shall declare thy praise.
Herre, upplåt mina läppar, så att min mun kan förkunna ditt lov.
16 For if thou hadst desired sacrifice, I would indeed have given it: with burnt offerings thou wilt not be delighted.
Ty du har icke behag till offer, eljest skulle jag giva dig sådana; till brännoffer har du icke lust.
17 A sacrifice to God is an afflicted spirit: a contrite and humbled heart, O God, thou wilt not despise.
Det offer som behagar Gud är en förkrossad ande; ett förkrossat och bedrövat hjärta skall du, Gud, icke förakta.
18 Deal favourably, O Lord, in thy good will with Sion; that the walls of Jerusalem may be built up.
Gör väl mot Sion i din nåd, bygg upp Jerusalems murar.
19 Then shalt thou accept the sacrifice of justice, oblations and whole burnt offerings: then shall they lay calves upon thy altar.
Då skall du undfå rätta offer, som behaga dig, brännoffer och heloffer; då skall man offra tjurar på ditt altare.