< Psalms 5 >
1 Unto the end, for her that obtaineth the inheritance. A psalm of David. Give ear, O Lord, to my words, understand my cry.
En Psalm Davids, till att föresjunga för arfvet. Herre, hör min ord; gif akt uppå mitt tal.
2 Hearken to the voice of my prayer, O my King and my God.
Gif akt uppå, mitt rop, min Konung, och min Gud; ty jag vill bedja inför dig.
3 For to thee will I pray: O Lord, in the morning thou shalt hear my voice.
Herre, bittida hör mina röst; bittida vill jag skicka mig till dig, och taga der vara, uppå.
4 In the morning I will stand before thee, and will see: because thou art not a God that willest iniquity.
Ty du äst icke den Gud, hvilkom ett ogudaktigt väsende behagar; den der ond är, han blifver icke för dig.
5 Neither shall the wicked dwell near thee: nor shall the unjust abide before thy eyes.
De storordige bestå intet för din ögon; alla ogerningsmän hatar du.
6 Thou hatest all the workers of iniquity: Thou wilt destroy all that speak a lie. The bloody and the deceitful man the Lord will abhor.
Du förgör de lögnaktiga; Herren hafver en styggelse vid de blodgiruga och falska.
7 But as for me in the multitude of thy mercy, I will come into thy house; I will worship towards thy holy temple, in thy fear.
Men jag vill gå in i ditt hus på, dina stora barmhertighet, och tillbedja emot ditt helga tempel i dine fruktan.
8 Conduct me, O Lord, in thy justice: because of my enemies, direct my way in thy sight.
Herre, led mig i dine rättfärdighet, för mina fiendars skull; gör din väg rättan för mig.
9 For there is no truth in their mouth; their heart is vain.
Ty uti deras mun är intet visst: deras innersta är vedermöda; deras strupe är en öppen graf; med deras tungor skrymta de.
10 Their throat is an open sepulchre: they dealt deceitfully with their tongues: judge them, O God. Let them fall from their devices: according to the multitude of their wickedness cast them out: for they have provoked thee, O Lord.
Döm dem, Gud, att de måga falla af sitt uppsåt; drif dem ut för deras stora öfverträdelses skull; ty de äre dig gensträfvige.
11 But let all them be glad that hope in thee: they shall rejoice for ever, and thou shalt dwell in them. And all they that love thy name shall glory in thee:
Låt glädja sig alla dem som trösta uppå dig, evinnerliga låt dem fröjda sig; ty du beskärmar dem; låt dem i dig glade vara, som ditt Namn kärt hafva.
12 For thou wilt bless the just. O Lord, thou hast crowned us, as with a shield of thy good will.
Ty du, Herre, välsignar de rättfärdiga; du kröner dem med nåde, såsom med en sköld.