Psalms 41
1 Unto the end, a psalm for David himself. Blessed is he that understandeth concerning the needy and the poor: the Lord will deliver him in the evil day.
En Psalm Davids, till att föresjunga. Säll är den, som låter sig vårda; om den fattiga; honom skall Herren hjelpa i den onda tiden.
2 The Lord preserve him and give him life, and make him blessed upon the earth: and deliver him not up to the will of his enemies.
Herren skall bevara honom, och hålla honom i lifve, och låta honom gå väl på jordene, och icke gifva honom uti hans fiendars vilja.
3 The Lord help him on his bed of sorrow: thou hast turned all his couch in his sickness.
Herren skall vederqvicka honom på hans sotesäng; du hjelper honom ifrån alla hans krankhet.
4 I said: O Lord, be thou merciful to me: heal my soul, for I have sinned against thee.
Jag sade: Herre, var mig nådelig; hela mina själ, ty jag hafver syndat emot dig.
5 My enemies have spoken evils against me: when shall he die and his name perish?
Mine ovänner talade ondt emot mig: När kan han dö, och hans namn förgås?
6 And if he came in to see me, he spoke vain things: his heart gathered together iniquity to itself. He went out and spoke to the same purpose.
De komma till att skåda, och menat dock intet af hjertat; utan söka något, det de lasta måga, gå bort och förat ut.
7 All my enemies whispered together against me: they devised evils to me.
Alle de som mig hata, tassla tillhopa emot mig, och tänka ondt öfver mig.
8 They determined against me an unjust word: shall he that sleepeth rise again no more?
De hafva beslutit ett skalkastycke öfver mig: När han ligger, skall han intet uppstå igen.
9 For even the man of peace, in whom I trusted, who ate my bread, hath greatly supplanted me.
Och min vän, den jag mig betrodde, den mitt bröd åt, trampade mig under fötterna.
10 But thou, O Lord, have mercy on me, and raise me up again: and I will requite them.
Men du, Herre, var mig nådelig, och hjelp mig upp, så vill jag vedergälla dem.
11 By this I know, that thou hast had a good will for me: because my enemy shall not rejoice over me.
Derpå märker jag, att du ett behag till mig hafver, att min fiende icke skall glädja sig öfver mig.
12 But thou hast upheld me by reason of my innocence: and hast established me in thy sight for ever.
Men mig uppehåller du för mina fromhets skull, och ställer mig inför ditt ansigte evinnerliga.
13 Blessed by the Lord the God of Israel from eternity to eternity. So be it. So be it.
Lofvad vare Herren, Israels Gud, ifrån nu, allt intill evighet. Amen, Amen.
