< Psalms 129 >
1 Often have they fought against me from my youth, let Israel now say.
En visa i högre choren. De hafva ofta trängt mig, allt ifrå min ungdom; så säge Israel;
2 Often have they fought against me from my youth: but they could not prevail over me.
De hafva ofta trängt mig, allt ifrå min ungdom; men de vordo mig icke öfvermägtige.
3 The wicked have wrought upon my back: they have lengthened their iniquity.
De plöjare hafva plöjt på min rygg, och dragit sina fårar långa.
4 The Lord who is just will cut the necks of sinners:
Herren, som rättfärdig är, hafver de ogudaktigas rep afhuggit.
5 Let them all be confounded and turned back that hate Sion.
Ack! att på skam komma måtte och tillbakavända, alle de som Zion hätske äro.
6 Let them be as grass on the tops of houses: which withered before it be plucked up:
Ack! att de måtte vara såsom gräs på taken, hvilket förtorkas, förr än det uppskärs;
7 Wherewith the mower filleth not his hand: nor he that gathereth sheaves his bosom.
Af hvilkom skördemannen icke uppfyller sina hand, ej heller han, som binder kärfvarna, sin famn;
8 And they that have passed by have not said: The blessing of the Lord be upon you: we have blessed you in the name of the Lord.
Och de, som framom gå icke säga: Herrans välsignelse vare öfver eder; vi välsigne eder i Herrans Namn.