Psalms 120

1 In my trouble I cried to the Lord: and he heard me.

En vallfartssång. Jag ropar till HERREN i min nöd, och han svarar mig.

2 O Lord, deliver my soul from wicked lips, and a deceitful tongue.

HERRE, rädda min själ från lögnaktiga läppar, från en falsk tunga.

3 What shall be given to thee, or what shall be added to thee, to a deceitful tongue.

Varmed bliver du lönad, både nu och allt framgent, du falska tunga?

4 The sharp arrows of the mighty, with coals that lay waste.

Jo, med en våldsverkares skarpa pilar och med glödande ginstkol.

5 Woe is me, that my sojourning is prolonged! I have dwelt with the inhabitants of cedar:

Ve mig, att jag måste dväljas i Meseks land och bo ibland Kedars hyddor!

6 My soul hath been long a sojourner.

Länge nog har min själ måst bo ibland dem som hata friden.

7 With them that hate peace I was peaceable: when I spoke to them they fought against me without cause.

Jag själv håller frid, men säger jag blott ett ord, äro de redo till strid.