Psalms 12

1 Unto the end; for the octave, a psalm for David. Save me, O Lord, for there is now no saint: truths are decayed from among the children of men.

För sångmästaren, till Seminít; en psalm av David.

2 They have spoken vain things every one to his neighbour: with deceitful lips, and with a double heart have they spoken.

Fräls, HERRE; ty de fromma äro borta, de trogna äro försvunna ifrån människors barn.

3 May the Lord destroy all deceitful lips, and the tongue that speaketh proud things.

De tala lögn, den ene med den andre; med hala läppar tala de, och med dubbelt hjärta.

4 Who have said: We will magnify our tongue; our lips are our own; who is Lord over us?

HERREN utrote alla hala läppar, den tunga som talar stora ord,

5 By reason of the misery of the needy, and the groans of the poor, now will I arise, saith the Lord. I win set him in safety; I will deal confidently in his regard.

dem som säga: »Genom vår tunga äro vi starka, våra läppar stå oss bi; vem är herre över oss?»

6 The words of the Lord are pure words: as silver tried by the fire, purged from the earth refined seven times.

»Eftersom de arma lida övervåld och de fattiga klaga, vill jag nu stå upp», säger HERREN; »jag vill skaffa frälsning åt den som längtar därefter.»

7 Thou, O Lord, wilt preserve us: and keep us from this generation for ever.

HERRENS tal är ett rent tal, likt silver som rinner ned mot jorden, luttrat i degeln, renat sju gånger.

8 The wicked walk round about: according to thy highness, thou best multiplied the children of men.

Du, HERRE, skall bevara dem, du skall beskydda dem för detta släkte evinnerligen. Ty runt omkring dem vandra de ogudaktiga, då nu uselheten är rådande bland människors barn.