< Psalms 107 >

1 Give glory to the Lord, for he is good: for his mercy endureth for ever.
Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.
2 Let them say so that have been redeemed by the Lord, whom he hath redeemed from the hand of the enemy: and gathered out of the countries.
Så säge HERRENS förlossade, de som han har förlossat ur nöden,
3 From the rising and the setting of the sun, from the north and from the sea.
de som han har församlat ifrån länderna, från öster och från väster, från norr och från havssidan.
4 They wandered in a wilderness, in a place without water: they found not the way of a city for their habitation.
De irrade omkring i öknen på öde stigar, de funno ingen stad där de kunde bo;
5 They were hungry and thirsty: their soul fainted in them.
de hungrade och törstade, deras själ försmäktade i dem.
6 And they cried to the Lord in their tribulation: and he delivered them out of their distresses.
Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han räddade dem ur deras trångmål.
7 And he led them into the right way: that they might go to a city of habitation.
Och han ledde dem på en rätt väg, så att de kommo till en stad där de kunde bo.
8 Let the mercies of the Lord give glory to him: and his wonderful works to the children of men.
De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn,
9 For he hath satisfied the empty soul, and hath filled the hungry soul with good things.
att han mättade den försmäktande själen och uppfyllde den hungrande själen med sitt goda.
10 Such as sat in darkness and in the shadow of death: bound in want and in iron.
De sutto i mörker och dödsskugga, fångna i elände och järnbojor,
11 Because they had exasperated the words of God: and provoked the counsel of the most High:
därför att de hade varit gensträviga mot Guds ord och hade föraktat den Högstes råd.
12 And their heart was humbled with labours: they were weakened, and their was none to help them.
Han kuvade deras hjärtan med olycka; de kommo på fall och hade ingen hjälpare.
13 Then they cried to the Lord in their affliction: and he delivered them out of their distresses.
Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han frälste dem ur deras trångmål;
14 And he brought them out of darkness, and the shadow of death; and broke their bonds in sunder.
han förde dem ut ur mörkret och dödsskuggan, och deras bojor slet han sönder.
15 Let the mercies of the Lord give glory to him, and his wonderful works to the children of men.
De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn,
16 Because he hath broken gates of brass, and burst the iron bars.
att han krossade kopparportarna och bröt sönder järnbommarna.
17 He took them out of the way of their iniquity: for they were brought low for their injustices.
De voro oförnuftiga, ty de vandrade i överträdelse, och blevo nu plågade för sina missgärningars skull;
18 Their soul abhorred all manner of meat: and they drew nigh even to the gates of death.
deras själ vämjdes vid all mat, och de voro nära dödens portar.
19 And they cried to the Lord in their affliction: and he delivered them out of their distresses.
Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han frälste dem ur deras trångmål.
20 He sent his word, and healed them: and delivered them from their destructions.
Han sände sitt ord och botade dem och räddade dem från graven.
21 Let the mercies of the Lord give glory to him: and his wonderful works to the children of men.
De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn;
22 And let them sacrifice the sacrifice of praise: and declare his works with joy.
de må offra lovets offer och förtälja hans verk med jubel.
23 They that go down to the sea in ships, doing business in the great waters:
De foro på havet med skepp och drevo sin handel på stora vatten;
24 These have seen the works of the Lord, and his wonders in the deep.
där fingo de se HERRENS gärningar och hans under på havsdjupet.
25 He said the word, and there arose a storm of wind: and the waves thereof were lifted up.
Med sitt ord uppväckte han stormvinden, så att den hävde upp dess böljor.
26 They mount up to the heavens, and they go down to the depths: their soul pined away with evils.
De foro upp mot himmelen, ned i djupen; deras själ upplöstes av ångest.
27 They were troubled, and reeled like a drunken man; and all their wisdom was swallowed up.
De raglade och stapplade såsom druckna, och all deras vishet blev till intet.
28 And they cried to the Lord in their affliction: and he brought them out of their distresses.
Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han förde dem ut ur deras trångmål.
29 And he turned the storm into a breeze: and its waves were still.
Han förbytte stormen i lugn, så att böljorna omkring dem tystnade.
30 And they rejoiced because they were still: and he brought them to the haven which they wished for.
Och de blevo glada att det vart stilla, och han förde dem till den hamn dit de ville.
31 Let the mercies of the Lord give glory to him, and his wonderful works to the children of men.
De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn;
32 And let them exalt him in the church of the people: and praise him in the chair of the ancients.
de må upphöja honom i folkets församling och lova honom där de äldste sitta.
33 He hath turned rivers into a wilderness: and the sources of water into dry ground:
Han gjorde strömmar till öken, källsprång till torr mark,
34 A fruitful land into barrenness, for the wickedness of them that dwell therein.
bördigt land till salthed, för dess inbyggares ondskas skull.
35 He hath turned a wilderness into pools of water, and a dry land into water springs.
Han gjorde öknen till en vattenrik sjö och torrt land till källsprång.
36 And hath placed there the hungry; and they made a city for their habitation.
Och han lät de hungrande bo där, och de byggde en stad där de kunde bo.
37 And they sowed fields, and planted vineyards: and they yielded fruit of birth.
De besådde åkrar och planterade vingårdar, som gåvo dem sin frukt i avkastning.
38 And he blessed them, and they were multiplied exceedingly: and their cattle he suffered not to decrease.
Han välsignade dem, och de förökades storligen, och deras boskapshjordar lät han icke förminskas.
39 Then they were brought to be few: and they were afflicted through the trouble of evils and sorrow.
Väl blevo de sedan ringa och nedböjda, i det olycka och bedrövelse tryckte dem,
40 Contempt was poured forth upon their princes: and he caused them to wander where there was no passing, and out of the way.
men han som utgjuter förakt över furstar och låter dem irra omkring i väglösa ödemarker,
41 And he helped the poor out of poverty: and made him families like a flock of sheep.
han upphöjde då den fattige ur eländet och lät släkterna växa till såsom fårhjordar.
42 The just shall see, and shall rejoice, and all iniquity shall stop their mouth.
De redliga se det och glädja sig, och all orättfärdighet måste tillsluta sin mun.
43 Who is wise, and will keep these things: and will understand the mercies of the Lord?
Den som är vis, han akte härpå och besinne HERRENS nådegärningar.

< Psalms 107 >