< Psalms 103 >
1 For David himself. Bless the Lord, O my soul: and let all that is within me bless his holy name.
En Psalm Davids. Lofva Herran, min själ, och allt det uti mig är, hans helga Namn.
2 Bless the Lord, O my soul, and never forget all he hath done for thee.
Lofva Herran, min själ, och förgät icke, hvad godt han dig gjort hafver;
3 Who forgiveth all thy iniquities: who healeth all thy diseases.
Den dig alla dina synder förlåter, och helar alla dina brister;
4 Who redeemeth thy life from destruction: who crowneth thee with mercy and compassion.
Den ditt lif förlöser ifrå förderf, och kröner dig med nåd och barmhertighet;
5 Who satisfieth thy desire with good things: thy youth shall be renewed like the eagle’s.
Den dig uppfyller med tröst, att du dägelig varder, och gör dig ung och frisk såsom en örn.
6 The Lord doth mercies, and judgment for all that suffer wrong.
Herren skaffar rättfärdighet och dom, allom dem som orätt lida.
7 He hath made his ways known to Moses: his wills to the children of Israel.
Han hafver låtit Mose veta sina vägar; Israels barn sin verk.
8 The ford is compassionate and merciful: longsuffering and plenteous in mercy.
Barmhertig och nådelig är Herren, tålig och af stora mildhet.
9 He will not always be angry: nor will he threaten for ever.
Han träter icke till evig tid, och vredgas icke evinnerliga.
10 He hath not dealt with us according to our sins: nor rewarded us according to our iniquities.
Han handlar icke med oss efter våra synder, och vedergäller oss icke efter våra missgerningar.
11 For according to the height of the heaven above the earth: he hath strengthened his mercy towards them that fear him.
Ty så hög som himmelen öfver jordena är, låter han sina nåd väldig vara öfver dem som frukta honom.
12 As far as the east is from the west, so far hath he removed our iniquities from us.
Så långt som öster är ifrå vester, låter han vår öfverträdelse vara ifrån oss.
13 As a father hath compassion on his children, so hath the Lord compassion on them that fear him:
Såsom en fader förbarmar sig öfver barnen, så förbarmar sig Herren öfver dem som frukta honom.
14 For he knoweth our frame. He remembereth that we are dust:
Ty han vet hvad vi för ett verk äre; han tänker derpå, att vi stoft äre.
15 Man’s days are as grass, as the flower of the field so shall he flourish.
En menniska är i sitt lefvande såsom gräs; hon blomstras såsom ett blomster på markene.
16 For the spirit shall pass in him, and he shall not be: and he shall know his place no more.
När vädret deröfver går, så är det intet mer der, och dess rum känner det intet mer.
17 But the mercy of the Lord is from eternity and unto eternity upon them that fear him: And his justice unto children’s children,
Men Herrans nåd varar ifrån evighet till evighet, öfver dem som frukta honom; och hans rättfärdighet intill barnabarn,
18 To such as keep his covenant, And are mindful of his commandments to do them.
När dem som hans förbund hålla, och tänka uppå hans bud, att de derefter göra.
19 The Lord hath prepared his throne in heaven: and his kingdom shall rule over all.
Herren hafver beredt sin stol i himmelen, och hans rike skall råda öfver allt.
20 Bless the Lord, all ye his angels: you that are mighty in strength, and execute his word, hearkening to the voice of his orders.
Lofver Herran, I hans Änglar, I starke hjeltar, som hans befallning uträtten, att man hans ords röst höra skall.
21 Bless the Lord, all ye his hosts: you ministers of his that do his will.
Lofver Herran, alle hans härar; I hans tjenare, som hans vilja gören.
22 Bless the Lord, all his works: in every place of his dominion, O my soul, bless thou the Lord.
Lofver Herran, all hans verk uti all hans herradömes rum; min själ lofve Herran.