Proverbs 5
1 My son, attend to my wisdom, and incline thy ear to my prudence.
Min son, akta på min vishet, böj ditt öra till mitt förstånd,
2 That thou mayst keep thoughts, and thy lips may preserve instruction. Mind not the deceit of a woman.
så att du bevarar eftertänksamhet och låter dina läppar taga kunskap i akt.
3 For the lips of a harlot are like a honeycomb dropping, and her throat is smoother than oil.
Se, av honung drypa en trolös kvinnas läppar, och halare än olja är hennes mun.
4 But her end is bitter as wormwood, and sharp as a two-edged sword.
Men på sistone bliver hon bitter såsom malört och skarp såsom ett tveeggat svärd.
Hennes fötter styra nedåt mot döden till dödsriket draga hennes steg. (Sheol h7585)
6 They walk not by the path of life, her steps are wandering, and unaccountable.
Livets väg vill hon ej akta på; hennes stigar äro villostigar, fastän hon ej vet det.
7 Now therefore, my son, hear me, and depart not from the words of my mouth.
Så hören mig nu, I barn, och viken icke ifrån min muns tal.
8 Remove thy way far from her, and come not nigh the doors of her house.
Låt din väg vara fjärran ifrån henne, och nalkas icke dörren till hennes hus.
9 Give not thy honour to strangers, and thy years to the cruel.
Må du ej åt andra få offra din ära, ej dina år åt en som hämnas grymt;
10 Lest strangers be filled with thy strength, and thy labours be in another man’s house,
må icke främmande få mätta sig av ditt gods och dina mödors frukt komma i en annans hus,
11 And thou mourn it the last, when thou shalt have spent thy flesh and thy body, and say:
så att du själv på sistone måste sucka, när ditt hull och ditt kött är förtärt.
12 Why have I hated instruction, and my heart consented not to reproof,
och säga: "Huru kunde jag så hata tuktan, huru kunde mitt hjärta så förakta tillrättavisning!
13 And have not heard the voice of them that taught me, and have not inclined my ear to masters?
Varför lyssnade jag icke till mina lärares röst, och böjde icke mitt öra till dem som ville undervisa mig?
14 I have almost been in all evil, in the midst of the church and of the congregation.
Föga fattas nu att jag har drabbats av allt vad ont är, mitt i församling och menighet.
15 Drink water out of thy own cistern, and the streams of thy own well:
Drick vatten ur din egen brunn det vatten som rinner ur din egen källa.
16 Let thy fountains be conveyed abroad, and in the streets divide thy waters.
Icke vill du att dina flöden skola strömma ut på gatan, dina vattenbäckar på torgen?
17 Keep them to thyself alone, neither let strangers be partakers with thee.
Nej, dig allena må de tillhöra, och ingen främmande jämte dig.
18 Let thy vein be blessed, and rejoice with the wife of thy youth:
Din brunn må vara välsignad, och av din ungdoms hustru må du hämta din glädje;
19 Let her be thy dearest hind, and most agreeable fawn: let her breasts inebriate thee at all times; he thou delighted continually with her love.
hon, den älskliga hinden, den täcka gasellen, hennes barm förnöje dig alltid, i hennes kärlek finne du ständig din lust.
20 Why art thou seduced, my son, by a strange woman, and art cherished in the bosom of another?
Min son, icke skall du hava din lust i en främmande kvinna? Icke skall du sluta din nästas hustru i din famn?
21 The Lord beholdeth the ways of man, and considereth all his steps.
Se, för HERRENS ögon ligga var människas vägar blottade, och på alla hennes stigar giver han akt.
22 His own iniquities catch the wicked, and he is fast bound with the ropes of his own sins.
Den ogudaktige fångas av sina egna missgärningar och fastnar i sin egen synds snaror.
23 He shall die, because he hath not received instruction, and in the multitude of his folly he shall be deceived.
Han måste dö, därför att han icke lät tukta sig; ja, genom sin stora dårskap kommer han på fall.
