Proverbs 26
1 As snow in summer, and rain in harvest, so glory is not seemly for a fool.
Såsom snö icke hör till sommaren och regn icke till skördetiden, så höves det ej heller att dåren får ära.
2 As a bird flying to other places, and a sparrow going here or there: so a curse uttered without cause shall come upon a man.
Såsom sparven far sin kos, och såsom svalan flyger bort, så far en oförtjänt förbannelse förbi.
3 A whip for a horse, and a snaffle for an ass, and a rod for the back of fools.
Piskan för hästen, betslet för åsnan och riset för dårarnas rygg!
4 Answer not a fool according to his folly, lest thou be made like him.
Svara icke dåren efter hans oförnuft, så att du icke själv bliver honom lik.
5 Answer a fool according to his folly, lest he imagine himself to be wise.
Svara dåren efter hans oförnuft, för att han icke må tycka sig vara vis.
6 He that sendeth words by a foolish messenger, is lame of feet and drinketh iniquity.
Den som sänder bud med en dåre, han hugger själv av sig fötterna, och får olycka till dryck.
7 As a lame man hath fair legs in vain: so a parable is unseemly in the mouth of fools.
Lika den lames ben, som hänga kraftlösa ned, äro ordspråk i dårars mun.
8 As he that casteth a stone into the heap of Mercury: so is he that giveth honour to a fool.
Såsom att binda slungstenen fast vid slungan, så är det att giva ära åt en dåre.
9 As if a thorn should grow in the hand of a drunkard: so is a parable in the mouth of fools.
Såsom när en törntagg kommer i en drucken mans hand, så är det med ordspråk i dårars mun.
10 Judgment determineth causes: and he that putteth a fool to silence, appeaseth anger.
En mästare gör själv allt, men dåren lejer, och lejer vem som kommer.
11 As a dog that returneth to his vomit, so is the fool that repeateth his folly.
Lik en hund som vänder åter till i sina spyor dåre som på nytt begynner sitt oförnuft.
12 Hast thou seen a man wise in his own conceit? there shall be more hope of a fool than of him.
Ser du en man som tycker sig själv vara vis, det är mer hopp om en dåre än om honom.
13 The slothful man saith: There is a lion in the way, and a lioness in the roads.
Den late säger: »Ett vilddjur är på vägen, ja, ett lejon är på gatorna.
14 As the door turneth upon its hinges, so doth the slothful upon his bed.
Dörren vänder sig på sitt gångjärn, och den late vänder sig i sin säng.
15 The slothful hideth his hand under his armpit, and it grieveth him to turn it to his mouth.
Den late sticker sin hand i fatet, men finner det mödosamt att föra den åter till munnen.
16 The sluggard is wiser in his own conceit, than seven men that speak sentences.
Den late tycker sig vara vis, mer än sju som giva förståndiga svar.
17 As he that taketh a dog by the ears, so is he that passeth by in anger, and meddleth with another man’s quarrel.
Lik en som griper en hund i öronen är den som förivrar sig vid andras kiv, där han går fram.
18 As he is guilty that shooteth arrows, and lances unto death:
Lik en rasande, som slungar ut brandpilar och skjuter och dödar,
19 So is the man that hurteth his friend deceitfully: and when he is taken, saith: I did it in jest.
är en man som bedrager sin nästa och sedan säger: »Jag gjorde det ju på skämt.»
20 When the wood faileth, the fire shall go out: and when the talebearer is taken away, contentions shall cease.
När veden tager slut, slocknar elden. och när örontasslaren är borta, stillas trätan.
21 As coals are to burning coals, and wood to fire, so an angry man stirreth up strife.
Såsom glöd kommer av kol, och eld av ved, så upptändes kiv av en trätgirig man.
22 The words of a talebearer are as it were simple, but they reach to the innermost parts of the belly.
Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar och tränga ned till hjärtats innandömen.
23 Swelling lips joined with a corrupt heart, are like an earthen vessel adorned with silver dross.
Såsom silverglasering på ett söndrigt lerkärl äro kärleksglödande läppar, där hjärtat är ondskefullt.
24 An enemy is known by his lips, when in his heart he entertaineth deceit.
En fiende förställer sig i sitt tal, men i sitt hjärta bär han på svek.
25 When he shall speak low, trust him not: because there are seven mischiefs in his heart.
Om han gör sin röst ljuvlig, så tro honom dock icke, ty sjufaldig styggelse är i hans hjärta.
26 He that covereth hatred deceitfully, his malice shall be laid open in the public assembly.
Hatet brukar list att fördölja sig med, men den hatfulles ondska varder dock uppenbar i församlingen.
27 He that diggeth a pit, shall fall into it: and he that rolleth a stone, it shall return to him.
Den som gräver en grop, han faller själv däri, och den som vältrar upp en sten, på honom rullar den tillbaka.
28 A deceitful tongue loveth not truth: and a slippery mouth worketh ruin.
En lögnaktig tunga hatar dem hon har krossat, och en hal mun kommer fall åstad.
