< Proverbs 19 >
1 Better is the poor man, that walketh in his simplicity, than a rich man that is perverse in his lips, and unwise.
Bättre är en fattig man som vandrar i ostrafflighet än en man som har vrånga läppar och därtill är en dåre.
2 Where there is no knowledge of the soul, there is no good: and he that is hasty with his feet shall stumble.
Ett obetänksamt sinne, redan det är illa; och den som är snar på foten, han stiger miste.
3 The folly of a man supplanteth his seeps: and he fretteth in his mind against God.
En människas eget oförnuft kommer henne på fall, och dock är det på HERREN som hennes hjärta vredgas
4 Riches make many friends: but from the poor man, even they whom he had, depart.
Gods skaffar många vänner, men den arme bliver övergiven av sin vän.
5 A false witness shall not be unpunished: and he that speaketh lies shall not escape.
Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han kommer icke undan.
6 Many honour the person of him that is mighty, and are friends of him that giveth gifts.
Många söka en furstes ynnest, och alla äro vänner till den givmilde.
7 The brethren of the poor man hate him: moreover also his friends have departed far from him. He that followeth after words only, shall have nothing.
Den fattige är hatad av alla sina fränder, ännu längre draga sig hans vänner bort ifrån honom; han far efter löften som äro ett intet.
8 But he that possesseth a mind, loveth his own soul, and he that keepeth prudence shall find good things.
Den som förvärvar förstånd har sitt liv kärt; den som tager vara på insikt, han finner lycka
9 A false witness shall not be unpunished: and he that speaketh lies, shall perish.
Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han skall förgås.
10 Delicacies are not seemly for a fool: nor for a servant to have rule over princes.
Det höves icke dåren att hava goda dagar, mycket mindre en träl att råda över furstar.
11 The learning of a man is known by patience and his glory is to pass over wrongs.
Förstånd gör en människa tålmodig, och det är hennes ära att tillgiva vad någon har brutit.
12 As the roaring of a lion, so also is the anger of a king: and his cheerfulness as the dew upon the grass.
En konungs vrede är såsom ett ungt lejons rytande, hans nåd är såsom dagg på gräset.
13 A foolish son is the grief of his father: and a wrangling wife is like a roof continually dropping through.
En dåraktig son är sin faders fördärv, och en kvinnas trätor äro ett oavlåtligt takdropp.
14 House and riches are given by parents: but a prudent wife is properly from the Lord.
Gård och gods får man i arv från sina fäder, men en förståndig hustru är en gåva från HERREN.
15 Slothfulness casteth into a deep sleep, and an idle soul shall suffer hunger.
Lättja försänker i dåsighet, och den håglöse får lida hunger.
16 He that keepeth the commandment, keepeth his own soul: but he that neglecteth his own way, shall die.
Den som håller budet får behålla sitt liv; den som ej aktar på sin vandel han varder dödad.
17 He that hath mercy on the poor, lendeth to the Lord: and he will repay him.
Den som förbarmar sig över den arme, han lånar åt HERREN och får vedergällning av honom för vad gott han har gjort.
18 Chastise thy son, despair not: but to the killing of him set not thy soul.
Tukta din son, medan något hopp är, och åtrå icke att vålla hans död.
19 He that is impatient, shall suffer damage: and when he shall take away he shall add another thing.
Den som förgår sig i vrede, han må plikta därför, ty om du vill ställa till rätta, så gör du det allenast värre.
20 Hear counsel, and receive instruction, that thou mayst be wise in thy latter end.
Hör råd och tag emot tuktan, på det att du för framtiden må bliva vis.
21 There are many thoughts in the heart of a man: but the will of the Lord shall stand firm.
Många planer har en man i sitt hjärta, men HERRENS råd, det bliver beståndande.
22 A needy man is merciful: and better is the poor than the lying man.
Efter en människas goda vilja räknas hennes barmhärtighet, och en fattig man är bättre än en som ljuger.
23 The fear of the Lord is unto life: and he shall abide in fulness without being visited with evil.
HERRENS fruktan för till liv; så får man vila mätt och hemsökes icke av något ont.
24 The slothful hideth his hand under his armpit, and will not so much as bring it to his mouth.
Den late sticker sin hand i fatet, men gitter icke föra den åter till munnen.
25 The wicked man being; scourged, the fool shall be wiser: but if thou rebuke a wise man he will understand discipline.
Slår man bespottaren, så bliver den fåkunnige klok; och tillrättavisar man den förståndige, så vinner han kunskap.
26 He that afflicteth his father, and chaseth away his mother, is infamous and unhappy.
Den som övar våld mot sin fader eller driver bort sin moder, han är en vanartig och skändlig son.
27 Cease not, O my son, to hear instruction, and be not ignorant of the words of knowledge.
Min son, om du icke vill höra tuktan, så far du vilse från de ord som giva kunskap.
28 An unjust witness scorneth judgment: and the mouth of the wicked devoureth iniquity.
Ett ont vittne bespottar vad rätt är, och de ogudaktigas mun är glupsk efter orätt.
29 Judgments are prepared for scorners: and striking hammers for the bodies of fools.
Straffdomar ligga redo för bespottarna och slag för dårarnas rygg.