Numbers 32

1 And the sons of Ruben and Gad had many flocks of cattle, and their substance in beasts was infinite. And when they saw the lands of Jazer and Galaad fit for feeding cattle,

Och Rubens barn och Gads barn hade stora och mycket talrika boskapshjordar; och när de sågo Jaesers land och Gileads land, funno de att detta var en trakt för boskap.

2 They came to Moses and Eleazar the priest, and the princes of the multitude, and said:

Då kommo Gads barn och Rubens barn och sade till Mose och prästen Eleasar och menighetens hövdingar:

3 Ataroth, and Dibon, and Jazer, and Nemra, Hesebon, and Eleale, and Saban, and Nebo, and Beon,

"Atarot, Dibon, Jaeser, Nimra, Hesbon, Eleale, Sebam, Nebo och Beon,

4 The land, which the Lord hath conquered in the sight of the children of Israel, is a very fertile soil for the feeding of beasts: and we thy servants have very much cattle:

det land som HERREN har låtit Israels menighet intaga, är ett land för boskap, och dina tjänare hava boskap."

5 And we pray thee, if we have found favour in thy sight, that thou give it to us thy servants in possession, and make us not pass over the Jordan.

Och de sade ytterligare: "Om vi hava funnit nåd inför dina ögon så må detta land givas åt dina tjänare till besittning. Låt oss slippa att gå över Jordan."

6 And Moses answered them: What, shall your brethren go to fight, and will you sit here?

Men Mose sade till Gads barn och Rubens barn: "Skolen då I stanna här, under det att edra bröder draga ut i krig?

7 Why do ye overturn the minds of the children of Israel, that they may not dare to pass into the place which the Lord hath given them?

Varför viljen I avvända Israels barns hjärtan från att gå över floden, in i det land som HERREN har givit åt dem?

8 Was it not thus your fathers did, when I sent from Cadesbarne to view the land?

Så gjorde ock edra fäder, när jag sände dem från Kades-Barnea för att bese landet:

9 And when they were come as far as the valley of the cluster, having viewed all the country, they overturned the hearts of the children of Israel, that they should not enter into the coasts, which the Lord gave them.

sedan de hade dragit upp till Druvdalen och besett landet, avvände de Israels barns hjärtan från att gå in i det land som HERREN hade givit åt dem.

10 And he swore in his anger, saying:

Och på den dagen upptändes HERRENS vrede, och han svor och sade:

11 If these men, that came up out of Egypt, from twenty years old and upward, shall see the land, which I promised with an oath to Abraham, Isaac, and Jacob: because they would not follow me,

'Av de män som hava dragit upp ur Egypten skall ingen som är tjugu år gammal eller därutöver få se det land som jag med ed har lovat åt Abraham, Isak och Jakob -- eftersom de icke i allt hava efterföljt mig

12 Except Caleb the son of Jephone the Cenezite, and Josue the son of Nun: these have fulfilled my will.

ingen förutom Kaleb, Jefunnes son, kenaséen, och Josua, Nuns son; ty de hava i allt efterföljt HERREN.'

13 And the Lord being angry against Israel, led them about through the desert forty years, until the whole generation, that had done evil in his sight, was consumed.

Så upptändes HERRENS vrede mot Israel, och han lät dem driva omkring i öknen i fyrtio år, till dess att hela det släkte hade dött bort som hade gjort vad ont var i HERRENS ögon.

14 And behold, said he, you are risen up instead of your fathers, the increase and offspring of sinful men, to augment the fury of the Lord against Israel.

Och se, nu haven I trätt i edra fäders fotspår, I, syndiga mäns avföda, och öken så ännu mer HERRENS vredes glöd mot Israel.

15 For if you will not follow him, he will leave the people in the wilderness, and you shall be the cause of the destruction of all.

Då I nu vänden eder bort ifrån honom, skall han låta Israel ännu längre bliva kvar i öknen, och I dragen så fördärv över allt detta folk."

16 But they coming near, said: We will make sheepfolds, and stalls for our cattle, and strong cities for our children:

Då trädde de fram till honom och sade: "Låt oss här bygga gårdar åt var boskap och städer åt våra kvinnor och barn.

17 And we ourselves will go armed and ready for battle before the children of Israel, until we bring them in unto their places. Our little ones, and all we have, shall be in walled cities, for fear of the ambushes of the inhabitants.

Själva vilja vi sedan skyndsamt väpna oss och gå åstad i spetsen för Israels barn, till dess vi hava fört dem dit de skola. Under tiden kunna våra kvinnor och barn bo i de befästa städerna och så vara skyddade mot landets inbyggare.

18 We will not return into our houses until the children of Israel possess their inheritance:

Vi skola icke vända tillbaka hem, förrän Israels barn hava fått var och en sin arvedel.

19 Neither will we seek any thing beyond the Jordan, because we have already our possession on the east side thereof,

Ty vi vilja icke taga vår arvedel jämte dem, på andra sidan Jordan och längre bort, utan vår arvedel har tillfallit oss här på andra sidan Jordan, på östra sidan."

20 And Moses said to them: If you do what you promise, go on well appointed for war before the Lord:

Mose svarade dem: "Om I gören såsom I nu haven sagt, om I väpnen eder inför HERREN till kriget,

21 And let every fighting man pass over the Jordan, until the Lord overthrow his enemies:

så att alla edra väpnade män gå över Jordan inför HERREN och stanna där, till dess han har fördrivit sina fiender för sig,

22 And all the land be brought under him, then shall you be blameless before the Lord and before Israel, and you shall obtain the countries that you desire, before the Lord.

om I alltså vänden tillbaka först då landet har blivit HERREN underdånigt, så skolen I vara utan skuld mot HERREN och Israel, och detta land skall då bliva eder besittning inför HERREN.

23 But if you do not what you say, no man can doubt but you sin against God: and know ye, that your sin shall overtake you.

Men om I icke så gören, se, då synden I mot HERREN, och I skolen då komma att förnimma eder synd, ty den skall drabba eder.

24 Build therefore cities for your children, and folds and stalls for your sheep and beasts, and accomplish what you have promised.

Byggen eder nu städer åt edra kvinnor och barn, och gårdar åt eder boskap, och gören vad eder mun har talat."

25 And the children of Gad and Ruben said to Moses: We are thy servants, we will do what my lord commandeth.

Och Gads barn och Rubens barn talade till Mose och sade: "Dina tjänare skola göra såsom min herre bjuder.

26 We will leave our children, and our wives and sheep and cattle, in the cities of Galaad:

Våra barn våra hustrur, vår boskap och alla våra dragare skola bliva kvar här i Gileads städer.

27 And we thy servants all well appointed will march on to the war, as thou, my lord, speakest.

Men dina tjänare, vi så många som äro väpnade till strid, skola draga ditöver och kämpa inför HERREN, såsom min herre har sagt."

28 Moses therefore commanded Eleazar the priest, and Josue the son of Nun, and the princes of the families of all the tribes of Israel, and said to them:

Och Mose gav befallning om dem åt prästen Eleasar och åt Josua, Nuns son, och åt huvudmännen för familjerna inom Israels barns stammar.

29 If the children of Gad, and the children of Ruben pass with you over the Jordan, all armed for war before the Lord, and the land be made subject to you: give them Galaad in possession.

Mose sade till dem: "Om Gads barn och Rubens barn gå över Jordan med eder, så många som äro väpnade till att kämpa inför HERREN, och landet så bliver eder underdånigt, då skolen I åt dem giva landet Gilead till besittning.

30 But if they will not pass armed with you into the land of Chanaan, let them receive places to dwell in among you.

Men om de icke draga väpnade ditöver med eder, så skola de få sin besittning ibland eder i Kanaans land."

31 And the children of Gad, and the children of Ruben answered: As the Lord hath spoken to his servants, so will we do:

Och Gads barn och Rubens barn svarade och sade: "Vad HERREN har sagt till dina tjänare, det vilja vi göra.

32 We will go armed before the Lord into the land of Chanaan, and we confess that we have already received our possession beyond the Jordan.

Vi vilja draga väpnade över till Kanaans land inför HERREN, och så få vår arvsbesittning har på andra sidan Jordan."

33 Moses therefore gave to the children of Cad and of Ruben, and to the half tribe of Manasses the son of Joseph, the kingdom of Sehon king of the Amorrhites, and the kingdom of Og king of Basan, and their land and the cities thereof round about.

Så gav då Mose åt dem, åt Gads barn, Rubens barn och ena hälften av Manasses, Josefs sons, stam, Sihons, amoréernas konungs, rike och Ogs rike, konungens i Basan: själva landet med dess städer och dessas områden, landets städer runt omkring.

34 And the sons of Cad built Dibon, and Ataroth, and Aroer,

Och Gads barn byggde upp Dibon, Atarot, Aroer,

35 And Etroth, and Sophan, and Jazer, and Jegbaa,

Atrot-Sofan, Jaeser, Jogbeha,

36 And Bethnemra, and Betharan, fenced cities, and folds for their cattle.

Bet-Nimra och Bet-Haran, befästa städer och boskapsgårdar.

37 But the children of Ruben built Hesebon, and Eleale, and Cariathaim,

Och Rubens barn byggde upp Hesbon, Eleale, Kirjataim,

38 And Nabo, and Baalmeon (their names being changed) and Sabama: giving names to the cities which they had built.

Nebo och Baal-Meon -- vilkas namn hava ändrats -- och Sibma. Och de gåvo namn åt städerna som de byggde upp.

39 Moreover the children of Machir, the son of Manasses, went into Galaad, and wasted it, cutting off the Amorrhites, the inhabitants thereof.

Och Makirs, Manasses sons, barn gingo åstad till Gilead och intogo det och fördrevo amoréerna som bodde där.

40 And Moses gave the land of Galaad to Machir the son of Manasses, and he dwelt in it.

Och Mose gav Gilead åt Makir, Manasses son, och han bosatte sig där.

41 And Jair the son of Manasses went, and took the villages thereof, and he called them Havoth Jair, that is to say, the villages of Jair.

Och Jair, Manasses son, gick åstad och intog deras byar och kallade dem Jairs byar.

42 Nobe also went, and took Canath with the villages thereof: and he called it by his own name, Nobe.

Och Noba gick åstad och intog Kenat, med underlydande orter, och kallade det Noba, efter sitt eget namn.