< Job 34 >

1 And Eliu continued his discourse, and said:
Och Elihu tog till orda och sade:
2 Hear ye, wise men, my words, and ye learned, hearken to me:
Hören, I vise, mina ord; I förståndige, lyssnen till mig.
3 For the ear trieth words, and the mouth discerneth meats by the taste.
Örat skall ju pröva orden, och munnen smaken hos det man vill äta.
4 Let us choose to us judgment, and let us see among ourselves what is the best.
Må vi nu utvälja åt oss vad rätt är, samfällt söka förstå vad gott är.
5 For Job hath said: I am just, and God hath overthrown my judgment.
Se, Job har sagt: »Jag är oskyldig. Gud har förhållit mig min rätt.
6 For in judging me there is a lie: my arrow is violent without any sin.
Fastän jag har rätt, måste jag stå såsom lögnare; dödsskjuten är jag, jag som intet har brutit.»
7 What man is there like Job, who drinketh up scorning like water?
Var finnes en man som är såsom Job? Han läskar sig med bespottelse såsom med vatten,
8 Who goeth in company with them that work iniquity, and walketh with wicked men?
han gör sig till ogärningsmäns stallbroder och sällar sig till ogudaktiga människor.
9 For he hath said: Man shall not please God, although he run with him.
Ty han säger: »Det gagnar en man till intet, om han håller sig väl med Gud.»
10 Therefore, ye men of understanding, hear me: far from god be wickedness, and iniquity from the Almighty.
Hören mig därför, I förståndige män: Bort det, att Gud skulle begå någon orätt, att den Allsmäktige skulle göra vad orättfärdigt är!
11 For he will render to a man his work, and according to the ways of every one he will reward them.
Nej, han vedergäller var människa efter hennes gärningar och lönar envar såsom hans vandel har förtjänat.
12 For in very deed God will not condemn without cause, neither will the Almighty pervert judgment.
Ty Gud gör i sanning intet som är orätt, den Allsmäktige kan icke kränka rätten.
13 What other hath he appointed over the earth? or whom hath he set over the world which he made?
Vem har bjudit honom att vårda sig om jorden, och vem lade på honom bördan av hela jordens krets?
14 If he turn his heart to him, he shall draw his spirit and breath unto himself.
Om han ville tänka allenast på sig själv och åter draga till sig sin anda och livsfläkt,
15 All flesh shall perish together, and man shall return into ashes.
då skulle på en gång allt kött förgås, och människorna skulle vända åter till stoft.
16 If then thou hast understanding, hear what is said, and hearken to the voice of my words.
Men märk nu väl och hör härpå, lyssna till vad mina ord förkunna.
17 Can he be healed that loveth not judgment? and how dost thou so far condemn him that is just?
Skulle den förmå regera, som hatade vad rätt är? Eller fördömer du den som är den störste i rättfärdighet?
18 Who saith to the king: Thou art an apostate: who calleth rulers ungodly?
Får man då säga till en konung: »Du ogärningsman», eller till en furste: »Du ogudaktige»?
19 Who accepteth not the persons of princes: nor hath regarded the tyrant, when he contended against the poor man: for all are the work of his hands.
Gud har ju ej anseende till någon hövdings person, han aktar den rike ej för mer än den fattige, ty alla äro de hans händers verk.
20 They shall suddenly die, and the people shall be troubled at midnight, and they shall pass, and take away the violent without hand.
I ett ögonblick omkomma de, mitt i natten: folkhopar gripas av bävan och förgås, de väldige ryckas bort, utan människohand.
21 For his eyes are upon the ways of men, and he considereth all their steps.
Ty hans ögon vakta på var mans vägar, och alla deras steg, dem ser han.
22 There is no darkness, and there is no shadow of death, where they may be hid who work iniquity.
Intet mörker finnes och ingen skugga så djup, att ogärningsmän kunna fördölja sig däri.
23 For it is no longer in the power of man to enter into judgment with God.
Ty länge behöver Gud ej vakta på en människa, innan hon måste stå till doms inför honom.
24 He shall break in pieces many and innumerable, and shall make others to stand in their stead.
Han krossar de väldige utan rannsakning och låter så andra träda fram i deras ställe.
25 For he knoweth their works: and therefore he shall bring night on them, and they shall be destroyed.
Ja, han märker väl vad de göra, han omstörtar dem om natten och låter dem förgås.
26 He hath struck them, as being wicked, in open sight.
Såsom ogudaktiga tuktar han dem öppet, inför människors åsyn,
27 Who as it were on purpose have revolted from him, and would not understand all his ways:
eftersom de veko av ifrån honom och ej aktade på alla hans vägar.
28 So that they caused the cry of the needy to come to him, and he heard the voice of the poor.
De bragte så den armes rop inför honom, och rop av betryckta fick han höra.
29 For when he granteth peace, who is there that can condemn? When he hideth his countenance, who is there that can behold him, whether it regard nations, or all men?
Vem vågar då fördöma, om han stillar larmet? Ja, vem vill väl skåda honom, om han döljer sitt ansikte, för ett folk eller för en enskild man,
30 Who maketh a man that is a hypocrite to reign for the sins of the people?
när han vill rycka makten ifrån gudlösa människor och hindra dem att bliva snaror för folket?
31 Seeing then I have spoken of God, I will not hinder thee in thy turn.
Kan man väl säga till Gud: »Jag måste lida, jag som ändå intet har förbrutit.
32 If I have erred, teach thou me: if I have spoken iniquity, I will add no more.
Visa mig du vad som går över mitt förstånd; om jag har gjort något orätt, vill jag då ej göra så mer.»
33 Doth God require it of thee, because it hath displeased thee? for thou begannest to speak, and not I: but if thou know any thing better, speak.
Skall då han, för ditt klanders skull, giva vedergällning såsom du vill? Du själv, och icke jag, må döma därom; ja, tala du ut vad du menar.
34 Let men of understanding speak to me, and let a wise man hearken to me.
Men kloka män skola säga så till mig, visa män, när de få höra mig:
35 But Job hath spoken foolishly, and his words sound not discipline.
»Job talar utan någon insikt, hans ord äro utan förstånd.»
36 My father, let Job be tried even to the end: cease not from the man of iniquity.
Så må nu Job utstå prövningar allt framgent, då han vill försvara sig på ogärningsmäns sätt.
37 Because he addeth blasphemy upon his sins, let him be tied fast in the mean time amongst us: and then let him provoke God to judgment with his speeches.
Till sin synd lägger han ju uppenbar ondska, oss till hån slår han ihop sina händer och talar stora ord mot Gud.

< Job 34 >