Job 27
1 Job also added, taking up his parable, and said:
Och Job höll talet fram; hof upp sitt ordspråk, och sade:
2 As God liveth, who hath taken away my judgment, and the Almighty, who hath brought my soul to bitterness,
Så sant som Gud lefver, den mig min rätt förvägrar, och den Allsmägtige, som mina själ bedröfvar;
3 As long as breath remaineth in me, and the spirit of God in my nostrils,
Så länge min ande i mig är, och andedrägten af Gudi i mino näso är;
4 My lips shall not speak iniquity, neither shall my tongue contrive lying.
Mine läppar skola intet orätt tala, och min tunga skall intet bedrägeri för händer hafva.
5 God forbid that I should judge you to be just: till I die I will not depart from my innocence.
Bort det ifrå mig, att jag skulle gifva eder rätt; intilldess min ände kommer, skall jag icke vika ifrå mine fromhet.
6 My justification, which I have begun to hold, I will not forsake: for my heart doth not reprehend me in all my life.
Ifrå mine rättfärdighet, som jag håller vill jag icke gå; mitt samvet gnager mig intet för alla mina lifsdagar.
7 Let my enemy be as the ungodly, and my adversary as the wicked one.
Men min fiende varder funnen ogudaktig, och min motståndare orättvis.
8 For what is the hope of the hypocrite if through covetousness he take by violence, and God deliver not his soul?
Ty hvad är ens skrymtares hopp, att han så girig är; och Gud rycker dock hans själ bort?
9 Will God hear his cry, when distress shall come upon him?
Menar du, att Gud skall höra hans röst, när ångest kommer honom uppå?
10 Or can he delight himself in the Almighty, and call upon God at all times?
Huru kan han hafva lust till den Allsmägtiga, och något åkalla honom?
11 I will teach you by the hand of God, what the Almighty hath, and I will not conceal it.
Jag vill lära eder om Guds hand, och hvad för dem Allsmäktiga gäller, vill jag icke dölja.
12 Behold you all know it, and why do you speak vain things without cause?
Si, I hållen eder alle, att I ären vise; hvi gifven I då sådana onyttig ting före?
13 This is the portion of a wicked man with God, and the inheritance of the violent, which they shall receive of the Almighty.
Detta är en ogudaktig menniskos lön när Gudi, och de tyranners arf, som de af dem Allsmägtiga få skola.
14 If his sons be multiplied, they shall be for the sword, and his grandsons shall not be filled with bread.
Om han får mång barn, så skola de höra svärdet till; och hans afföda skall icke af bröd mätt varda.
15 They that shall remain of him, shall be buried in death, and his widows shall not weep.
Hans återlefde skola i dödenom begrafne varda, och hans enkor skola intet gråta.
16 If he shall heap together silver as earth, and prepare raiment as clay,
Om han samkar penningar tillhopa såsom stoft, och tillreder sig kläder såsom ler,
17 He shall prepare indeed, but the just man shall be clothed with it: and the innocent shall divide the silver.
Så skall han väl tillredat; men den rättfärdige skall kläda sig deruti, och den oskyldige skall utskifta penningarna.
18 He hath built his house as a moth, and as a keeper he hath made a booth.
Han bygger sitt hus såsom en spindel, såsom en väktare gör sig ett skjul.
19 The rich man when he shall sleep shall take away nothing with him: he shall open his eyes and find nothing.
När den rike nedläggs, skall han intet få med sig; han skall upplåta sin ögon, och finna intet.
20 Poverty like water shall take hold on him, a tempest shall oppress him in the night.
Honom skall öfverfalla förskräckelse såsom vatten; om nattena skall stormväder taga honom bort;
21 A burning wind shall take him up, and carry him away, and as a whirlwind shall snatch him from his place.
Östanväder skall föra honom bort, att han skall förgås; och oväder skall drifva honom af hans rum.
22 And he shall cast upon him, and shall not spare: out of his hand he would willingly flee.
Detta skall han låta komma öfver honom, och skall intet skona honom; allt skall det gå honom ifrå hända.
23 He shall clasp his hands upon him, and shall hiss at him, beholding his place.
Man skall klappa händer tillhopa öfver honom, och hvissla öfver honom, der han varit hafver.
