Job 22
1 Then Eliphaz the Themanite answered, and said:
Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:
2 Can man be compared with God, even though he were of perfect knowledge?
Kan en man bereda Gud något gagn, så att det länder honom till gagn, om någon är förståndig?
3 What doth it profit God if thou be just? or what dost thou give him if thy way be unspotted?
Har den Allsmäktige någon båtnad av att du är rättfärdig, eller någon vinning av att du vandrar ostraffligt?
4 Shall he reprove thee for fear, and come with thee into judgment:
Är det för din gudsfruktans skull som han straffar dig, och som han går med dig till doms?
5 And not for thy manifold wickedness, and thy infinite iniquities?
Har då icke din ondska varit stor, och voro ej dina missgärningar utan ände?
6 For thou hast taken away the pledge of thy brethren without cause, and stripped the naked of their clothing.
Jo, du tog pant av din broder utan sak, du plundrade de utblottade på deras kläder.
7 Thou hast not given water to the weary, thou hast withdrawn bread from the hungry.
Åt den försmäktande gav du intet vatten att dricka, och den hungrige nekade du bröd.
8 In the strength of thy arm thou didst possess the land, and being the most mighty thou holdest it.
För den väldige ville du upplåta landet, och den myndige skulle få bo däri,
9 Thou hast sent widows away empty, and the arms of the fatherless thou hast broken in pieces.
men änkor lät du gå med tomma händer, och de faderlösas armar blevo krossade.
10 Therefore art thou surrounded with snares, and sudden fear troubleth thee.
Därför omgives du nu av snaror och förfäras av plötslig skräck.
11 And didst thou think that thou shouldst not see darkness, and that thou shouldst not be covered with the violence of overflowing waters?
ja, av ett mörker där du intet ser, och av vattenflöden som övertäcka dig.
12 Dost not thou think that God is higher than heaven, and is elevated above the height of the stars?
I himmelens höjde är det ju Gud som har sin boning, och du ser stjärnorna däruppe, huru högt de sitta;
13 And thou sayst: What doth God know? and he judgeth as it were through a mist.
därför tänker du: "Vad kan Gud veta? Skulle han kunna döma, han som bor bortom töcknet?
14 The clouds are his covert, and he doth not consider our things, and he walketh about the poles of heaven.
Molnen äro ju ett täckelse, så att han intet ser; och på himlarunden är det han har sin gång."
15 Dost thou desire to keep the path of ages, which wicked men have trodden?
Vill du då hålla dig på forntidens väg, där fördärvets män gingo fram,
16 Who were taken away before their time, and a flood hath overthrown their foundation.
de män som bortrycktes, innan deras tid var ute, och såsom en ström flöt deras grundval bort,
17 Who said to God: Depart from us: and looked upon the Almighty as if he could do nothing:
de män som sade till Gud: "Vik ifrån oss", ty vad skulle den Allsmäktige kunna göra dem?
18 Whereas he had filled their houses with good things: whose way of thinking be far from me.
Det var ju dock han som uppfyllde deras hus med sitt goda. De ogudaktigas rådslag vare fjärran ifrån mig!
19 The just shall see, and shall rejoice, and the innocent shall laugh them to scorn.
De rättfärdiga skola se det och glädja sig, och den oskyldige skall få bespotta dem:
20 Is not their exaltation cut down, and hath not fire devoured the remnants of them?
"Ja, nu äro förvisso våra motståndare utrotade, och deras överflöd har elden förtärt."
21 Submit thyself then to him, and be at peace: and thereby thou shalt have the best fruits.
Men sök nu förlikning och frid med honom; därigenom skall lycka falla dig till.
22 Receive the law of his mouth, and lay up his words in thy heart.
Tag emot undervisning av hans mun, och förvara hans ord i ditt hjärta.
23 If thou wilt return to the Almighty, thou shalt be built up, and shalt put away iniquity far from thy tabernacle.
Om du omvänder dig till den Allsmäktige, så bliver du upprättad; men orättfärdighet må du skaffa bort ur din hydda.
24 He shall give for earth flint, and for flint torrents of gold.
Ja kasta din gyllene skatt i stoftet och Ofirs-guldet ibland bäckens stenar,
25 And the Almighty shall be against thy enemies, and silver shall be heaped together for thee.
så bliver den Allsmäktige din gyllene skatt, det ädlaste silver varder han för dig.
26 Then shalt thou abound in delights in the Almighty, and shalt lift up thy face to God.
Ja, då skall du hava din lust i den Allsmäktige och kunna upplyfta ditt ansikte till Gud.
27 Thou shalt pray to him, and he will hear thee, and thou shalt pay vows.
När du då beder till honom, skall han höra dig, och de löften du gör skall du få infria.
28 Thou shalt decree a thing, and it I shall come to thee, and light shall shine in thy ways.
Allt vad du besluter skall då lyckas för dig, och ljus skall skina på dina vägar.
29 For he that hath been humbled, shall be in glory: and he that shall bow down his eyes, he shall be saved.
Om de leda mot djupet och du då beder: "Uppåt!", så frälsar han mannen som har ödmjukat sig.
30 The innocent shall be saved, and he shall be saved by the cleanness of his hands.
Ja han räddar och den som ej är fri ifrån skuld; genom dina händers renhet räddas en sådan.
