Job 18
1 Then Baldad the Suhite answered, and said:
Då svarade Bildad af Suah, och sade:
2 How long will you throw out words? understand first, and so let us speak.
När viljen I göra en ända på att tala? Akter dock till; sedan vilje vi tala.
3 Why are we reputed as beasts, and counted vile before you?
Hvi varde vi aktade ( för dig ) såsom oskälig djur, och äre så orene för edor ögon?
4 Thou that destroyest thy soul in thy fury, shall the earth be forsaken for thee, and shall rocks be removed out of their place?
Vill du brista för hätskhets skull? Menar du, att för dina skull skall jorden öfvergifven varda, och hälleberget utaf sitt rum försatt varda?
5 Shall not the light of the wicked be extinguished, and the flame of his fire not shine?
Och skall dens ogudaktigas ljus utslockna, och gnistan af hans eld skall intet lysa.
6 The light shall be dark in his tabernacle, and the lamp that is over him, shall be put out.
Ljuset i hans hyddo skall varda till mörker, och hans lykta öfver honom skall utsläckt varda.
7 The step of his strength shall be straitened, and his own counsel shall cast him down headlong.
Hans håfvors tillgångar skola varda trånga, och hans anslag skall fela honom;
8 For he hath thrust his feet into a net, and walketh in its meshes.
Ty han är med sina fötter förd i snarona, och vandrar i nätet.
9 The sole of his foot shall be held in a snare, and thirst shall burn against him.
En snara skall hålla hans häl, och de törstige skola få fatt på honom.
10 A gin is hidden for him in the earth, and his trap upon the path.
Hans snara är lagd på jordene, och hans gildre på hans stig.
11 Fears shall terrify him on every side, and shall entangle his feet.
På alla sidor skola hastig förfärelse förskräcka honom, så att han icke skall veta hvartut han skall.
12 Let his strength be wasted with famine, and let hunger invade his ribs.
Hunger skall blifva hans håfvor, och uselhet skall blifva honom tillredd, och hänga vid honom.
13 Let it devour the beauty of his skin, let the firstborn death consume his arms.
Hans huds starkhet skall förtärd varda, och hans starkhet skall dödsens Förste förtära.
14 Let his confidence be rooted out of his tabernacle, and let destruction tread upon him like a king.
Hans tröst skall utrotas utu hans hyddo, och de skola drifva honom till förskräckelsens Konung.
15 Let the companions of him that is not, dwell in his tabernacle, let brimstone be sprinkled in his tent.
Uti hans hyddo skall intet blifva; öfver hans palats skall svafvel strödt varda.
16 Let his roots be dried up beneath, and his harvest destroyed above.
Nedantill skola hans rötter förtorkas, och ofvanuppå afskäras hans säd.
17 Let the memory of him perish from the earth and let not his name be renowned in the streets.
Hans åminnelse skall förgås i landena, och skall intet namn hafva på gatone.
18 He shall drive him out of light into darkness, and shall remove him out of the world.
Han skall fördrifven varda ifrå ljusena i mörkret, och af jordene bortkastad varda.
19 His seed shall not subsist, nor his offspring among his people, nor any remnants in his country.
Han skall ingen barn hafva, och ingen barnabarn i sin folk; honom skall ingen qvar blifva i hans slägt.
20 They that come after him shall be astonished at his day, and horror shall fall upon them that went before.
De som efter honom komma, skola gifva sig öfver hans dag; och dem, som för honom äro, skall fruktan uppå komma.
21 These men are the tabernacles of the wicked, and this the place of him that knoweth not God.
Detta är dens orättfärdigas boning; och detta är rummet till honom, som intet vet af Gudi.
