< Hosea 13 >
1 When Ephraim spoke, a horror seized Israel: and he sinned in Baal and died.
Så ofta Efraim tog till orda, uppstod skräck; högt tronade han i Israel. Men han ådrog sig skuld genom Baal och måste så dö.
2 And now they have sinned more and more: and they have made to themselves a molten thing of their silver as the likeness of idols: the whole is the work of craftsmen: to these that say: Sacrifice men, ye that adore calves.
Och ännu fortgå de i sin synd; av sitt silver göra de sig gjutna beläten, avgudar efter sitt eget förstånd, alltsammans konstarbetares verk. Till sådana ställa de sina böner; under det att de slakta människor, giva de sin hyllningskyss åt kalvar.
3 Therefore they shall be as a morning aloud, and as the early dew that passeth away, as the dust that is driven with a whirlwind out of the floor, and as the smoke out of the chimney.
Därför skola de bliva lika morgonskyn, lika daggen som tidigt försvinner, lika agnar som blåsa bort ifrån tröskplatsen och lika rök som flyr hän ur ett rökfång.
4 But I am the Lord thy God from the land of Egypt: and thou shalt know no God but me, and there is no saviour beside me.
Men jag är HERREN, din Gud, alltsedan du var i Egyptens land; utom mig vet du ej av någon Gud, och ingen annan frälsare finnes än jag.
5 I knew thee in the desert, in the land of the wilderness.
Det var jag som lät mig vårda om dig i öknen, i den brännande torkans land.
6 According to their pastures they were filled, and were made full: and they lifted up their heart, and have forgotten me.
Men ju bättre bete de fingo, dess mättare blevo de, och när de voro mätta till fyllest, blevo deras hjärtan högmodiga; och så glömde de mig.
7 And I will be to them as a lioness, as a leopard in the way of the Assyrians.
Då blev jag mot dem såsom ett lejon; lik en panter lurar jag nu vid vägen.
8 I will meet them as a bear that is robbed of her whelps, and I will rend the inner parts of their liver: and I will devour them there as a lion, the beast of the field shall tear them.
Jag kommer över dem såsom en björninna från vilken man har tagit ungarna, jag river sönder deras hjärtans hölje; jag uppslukar dem på stället, lik en lejoninna, lik ett vilddjur som söndersliter dem.
9 Destruction is thy own, O Israel: thy help is only in me.
Det har blivit ditt fördärv, o Israel, att du satte dig upp mot mig som var din hjälp.
10 Where is thy king? now especially let him save thee in all thy cities: and thy judges, of whom thou saidst: Give me kings and princes.
Var är nu din konung, som skulle bereda dig frälsning i alla dina städer? Och var har du dina domare, du som sade: "Låt mig få konung och furstar"?
11 I will give thee a king in my wrath, and will take him away in my indignation.
Ja, en konung skall jag giva dig i min vrede, och i min förgrymmelse skall jag åter taga honom bort.
12 The iniquity of Ephraim is bound up, his sin is hidden.
Efraims missgärning är samlad såsom i en pung, och hans synd är i förvar.
13 The sorrows of a woman in labour snail come upon him, he is an unwise son: for now he shall not stand in the breach of the children.
En barnaföderskas vånda skall komma över honom. Han är ett oförnuftigt foster, som icke kommer fram i födseln. när tiden är inne.
14 I will deliver them out of the hand of death. I will redeem them from death: O death, I will be thy death; O hell, I will be thy bite: comfort is hidden from my eyes. (Sheol )
Skulle jag förlossa sådana ur dödsrikets våld, köpa dem fria ifrån döden? -- Var har du dina hemsökelser, du död? Var har du din pest, du dödsrike? Ånger må vara fördold för mina ögon. (Sheol )
15 Because he shall make a separation between brothers: the Lord will bring a burning wind that shall rise from the desert, and it shall dry up his springs, and shall make his fountain desolate, and he shall carry off the treasure of every desirable vessel.
Bäst han står där frodig bland sina bröder skall en östanvind komma, ett HERRENS väder, som stiger upp från öknen; då skall hans brunn komma på skam och hans källa sina ut. Den vinden rycker bort de skatter han har samlat av alla slags dyrbara håvor.
16 Let Samaria perish, because she hath stirred up her God to bitterness: let them perish by the sword, let their little ones be dashed, and let the women with child be ripped up.
Samarien skall lida vad det har förskyllt genom sin gensträvighet mot sin Gud. Inbyggarna skola falla för svärd, deras späda barn skola bliva krossade och deras havande kvinnor skall man upprista.